Recension

Legender och lögnerSäregen lek med identiteter

MYSTIFIKATION Legender och lögner och Italienska ögonblick är vid första anblick två fristående romaner, men genom den ytterst medvetna kompositionen tycks de belysa varandra.

Publicerad
Annons

Den romanform vars främsta arbets­redskap består i att skapa en eller annan form av mystifikation kring själva författaridentiteten dyker upp i litteraturhistorien med mer eller mindre jämna mellanrum. Någon direkt trängsel av yngre svenska diktare med den sortens ambitioner har vi nu knappast kunnat glädja oss åt – alternativt förarga oss över – på åtskilliga år, och därför höjdes måhända ett och annat ögonbryn när vi denna säsong fick en volym i handen som mycket synbarligt hör hemma i denna speciella genre.

Boken i fråga bär två författarnamn, varav det ena är någorlunda väl etablerat medan det andra, det som föranleder denna artikels inledande ord om mystifikationer, är helt nytt. Ulf Peter Hallberg har sålunda redan publicerat några romaner ”med tonvikt på det existentiella och kosmopolitiska Europa”, som förlags­reklamen riktigt nog understryker. De heter sådant som ”Flanörens blick”, ”Folkhemsnatten” och ”Grand Tour”, och i dem genomför Hallberg – som bor i Berlin sedan åtskilliga år – sina egna forskningsfärder i europeiska lokaliteter och mentaliteter med ofta nog så intressanta resultat.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons