X
Annons
X

Mats Gellerfelt: Saramago skapade glädje av sin pessimism

Att skriva är att fylla livets tomhet med ord, sade den nu bortgångne José Saramago en gång. Det kan förvisso låta som något av en banalitet, men i hans fall stämde det exakt. Kring hans många gåtfulla och oftast mycket ensamma gestalter finns ett ödesdigert tomrum som bara berättandet och berättarrösten kan fylla med mening. Desto märkligare då att denne författare var så intensivt socialt och politiskt engagerad, alltid mitt i den portugisiska samhällsdebatten – på gott och ont. Saramago var uttalat ”gammelkommunist”, partimedlem och ständigt på kant med såväl högern som den demokratiska vänstern. Han var på något sätt, det är inte helt klart hur, inblandad i det kommunistiska försöket till statskupp 1975.

De politiska ställningstagandena kan i hög grad förklaras av hans bakgrund som barn i en extremt fattig familj av jordproletärer, vilken skapade en känsla av utanförskap som inte var helt olika de diktade gestalternas. Saramago prövade en lång rad yrken, bland annat fabriksarbetare, journalist och socialarbetare, och det gav honom ett brett spektrum av insikter och inblickar i det portugisiska samhälle han aldrig tycktes acceptera, från Salazardiktaturen till den ”nejlikerevolution” 1974 som införde demokratin i landet. Stilenligt var han därför under senare delen av sitt liv bosatt på spanska Lanzarote.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X