Annons

Säpo vill inte visa hemlig rapport för regeringen

Rapporterna om Sveriges sårbarheter är så känsliga att regeringskansliet inte borde få se dem. Det skriver Säpo i en hemställan till regeringen, där man ber om en regeländring för att inte behöva visa rapporterna.

”Jag tolkar det som indirekt kritik av regeringskansliets organisation”, säger säkerhetsspecialisten Lars Nicander.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Säpo vill inte längre visa sina känsliga rapporter om risker och sårbarheter för regeringen. Säpos skrivelse är undertecknad av Charlotte von Essen, biträdande säkerhetspolischef.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 3

Säpos hemställan om författningsändring.

Bild 2 av 3

Professor Wilhelm Agrell.

Foto: Leo Sellén/TT Bild 3 av 3

Säpo vill inte längre visa sina känsliga rapporter om risker och sårbarheter för regeringen. Säpos skrivelse är undertecknad av Charlotte von Essen, biträdande säkerhetspolischef.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1
Säpo vill inte längre visa sina känsliga rapporter om risker och sårbarheter för regeringen. Säpos skrivelse är undertecknad av Charlotte von Essen, biträdande säkerhetspolischef.
Säpo vill inte längre visa sina känsliga rapporter om risker och sårbarheter för regeringen. Säpos skrivelse är undertecknad av Charlotte von Essen, biträdande säkerhetspolischef. Foto: Christine Olsson/TT

Enligt krisberedskapsförordningen måste de viktigaste myndigheterna med jämna mellanrum lämna så kallade risk- och sårbarhetsanalyser till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Rapporterna används bland annat för att staten ska kunna planera inför extraordinära händelser och för att myndigheterna ska kunna täppa till luckor i sin krisberedskap.

Säkerhetspolisen, Säpo, ber nu i en skrivelse till regeringen om att undantas från sin redovisningsskyldighet. Myndigheten skriver att risk- och sårbarhetsanalysen ”skulle kunna utnyttjas för att allvarligt skada det svenska samhället” och att det därför är ”av yttersta vikt att uppgifterna inte får större spridning än vad som är absolut nödvändigt”.

Annons
Annons

Säpos hemställan om författningsändring.

Bild 1 av 1

En regeländring bör därför göras så snart som möjligt, skriver Säpo. Myndigheten vill fortsättningsvis ha muntliga dialoger med regeringskansliet i stället för att lämna in de känsliga rapporterna.

Säpos hemställan om författningsändring.
Säpos hemställan om författningsändring.

Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, säger att skrivelsen pekar på brister inom den svenska informationssäkerheten.

– Jag tolkar detta som indirekt kritik av regeringskansliets organisation, att Säpo inte tycker att det finns någon kvalificerad mottagningskapacitet inom regeringskansliet som kan bereda den här typen av känslig information på ett bra och brett sätt, säger han.

Han har själv kritiserat regeringskansliets hantering av den svenska informationssäkerheten, och menar att det framför allt borde inrättas en cybersäkerhetskoordinator och även en ny säkerhetsskyddsmyndighet.

– Det här påminner om när FRA i en rapport från Riksrevisionen sa att de inte rapporterar it-säkerhetsanalyser till regeringskansliet eftersom de inte tycker att det finns en naturlig mottagarinstans. Jag tycker att man behöver hålla ihop det här på ett bättre sätt inom regeringskansliet. I dag är det ett splittrat ansvar mellan minst fem departement, säger Lars Nicander.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, har förståelse för Säpos resonemang. Han säger att risk- och sårbarhetsanalyserna utgör ett potentiellt hot eftersom informationen riskerar att hamna i fel händer om de sprids till fler personer än nödvändigt.

Annons
Annons

Professor Wilhelm Agrell.

Foto: Leo Sellén/TT Bild 1 av 1

Som exempel nämner han spionen Stig Bergling, som kopierade en sammanställning som påminner om dagens risk- och sårbarhetsanalyser när han tjänstgjorde vid Försvarsstabens säkerhetsavdelning.

– Den här sammanställningen över Försvarsmaktens skyddsobjekt gjordes ju för att man skulle kunna överblicka skyddet av de här anläggningarna. Men samtidigt skapade man ett självmål i det fall en främmande makt skulle komma över den här sammanställningen, vilket ju hände i det här fallet, säger Wilhelm Agrell.

Professor Wilhelm Agrell.
Professor Wilhelm Agrell. Foto: Leo Sellén/TT

Betyder detta att Säpo inte litar på regeringskansliet längre?

– Det kanske är att spetsa till det lite. Man kan möjligen säga att Säpo inte litar på någon. Det finns andra myndigheter, framför allt inom försvars- och underrättelsesfären, som inte heller litar på någon i det här avseendet, och det kanske är bra att inte göra det.

När SvD pratar med Säpo om hemställan tonar myndigheten ner skrivelsens betydelse. Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo, säger att det inte handlar om att Säpo inte skulle lita på regeringskansliets medarbetare. Han påpekar att det i dagens regelverk finns ett motsvarande undantag för Försvarsmakten, som alltså inte behöver lämna de känsliga rapporterna till regeringen.

– Den risk- och sårbarhetsanalys som vi tidigare delat med regeringen och MSB har varit väldigt, väldigt översiktlig. Vi har i den löpande dialogen med regeringen och MSB sett att den information vi förmedlar i den här översiktliga risk- och sårbarhetsanalysen förmedlar vi i princip redan via den löpande dialogen vi har, säger Gabriel Wernstedt.

Justitieminister Morgan Johanssons (S) pressavdelning meddelar att hemställan kommer att beredas nästa år, men avböjer att i övrigt kommentera skrivelsen.

Även MSB avböjer att kommentera Säpos hemställan men skriver i ett mejl till SvD att man ”har ett intresse av att kunna få in så mycket information som möjligt från myndigheter och andra aktörer, eftersom det stärker vår förmåga att ta fram nationella risk- och förmågebilder och verka för ett säkrare samhälle”.

Efter reklamen visas:
5 saker du måste ha för att klara en kris
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons