Annons

”Sanningen är ointressant”

I dag tar Mario Vargas Llosa emot guldmedalj och diplom i Stockholms konserthus. Men att få Nobelpris har sina sidor. SvD möter en missödesdrabbad litteraturpristagare som inte riktigt vaknat på rätt sida.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Dagen då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund ringde hade Mario Vargas Llosa tänkt förbereda en lektion på Princetonuniversitetet, promenera i Central park, för träningsprogrammet för ryggen och gå till biblioteket för att skriva en artikel för El País. I stället inleddes ett två månader långt kaos.

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT

Dagen då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund ringde hade Mario Vargas Llosa tänkt förbereda en lektion på Princetonuniversitetet, promenera i Central park, för träningsprogrammet för ryggen och gå till biblioteket för att skriva en artikel för El País. I stället inleddes ett två månader långt kaos.

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT
Dagen då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund ringde hade Mario Vargas Llosa tänkt förbereda en lektion på Princetonuniversitetet, promenera i Central park, för träningsprogrammet för ryggen och gå till biblioteket för att skriva en artikel för El País. I stället inleddes ett två månader långt kaos.
Dagen då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund ringde hade Mario Vargas Llosa tänkt förbereda en lektion på Princetonuniversitetet, promenera i Central park, för träningsprogrammet för ryggen och gå till biblioteket för att skriva en artikel för El País. I stället inleddes ett två månader långt kaos. Foto: STAFFAN LÖWSTEDT

Mario Vargas Llosas Nobelvecka börjar inte bra. Redan på måndagskvällen trillar han under en fotografering och slår sig så illa att han haltar betänkligt och klagar över svåra smärtor dagen därpå. Dessutom håller han på att tappa rösten.

Annons
Annons
Annons