Annons
Krönika

Dick Harrison:Sanningen är att brittiska kungahuset är tyskt

Kung Georg V (mitten) anländer till Westminster abbey, 10 maj 1928.
Kung Georg V (mitten) anländer till Westminster abbey, 10 maj 1928. Foto: AP

För 100 år sedan, den 17 juli 1917, fick Storbritannien en ny kunglig dynasti: Windsor. Men egentligen bytte släkten bara namn, det tidigare klingade alldeles för germanskt.

Publicerad

Familjen Windsor räknas som jordens mest berömda kungahus och regerar fortfarande över det brittiska öriket genom Elizabeth II. Men egentligen är dynastin mycket äldre än så; det som hände för ett sekel sedan var inte att familjen grep makten eller ärvde tronen, utan ändrade sitt namn.

För sanningen är att Storbritanniens kungahus är tyskt. Om man vill finna ett riktigt engelskt kungahus får man gå långt tillbaka i historien, till tiden före slaget vid Hastings 1066, och även då tvingades de anglosaxiska furstarna stundom maka på sig för danska erövrare. Alla senare engelska kungar har härstammat från utlandet. Efter 1066 härskade franska kungahus – först normander och sedan angeviner – över England i hundratals år. När den siste franskättade kungen Rikard III stupade 1483 övertogs tronen av det walesiska huset Tudor, som i sin tur fick lämna plats åt det skotska huset Stuart år 1603. Stuartarna följdes 1714 av det nordtyska huset Hannover, vars sista brittiska statsöverhuvud var drottning Victoria. Eftersom man brukar räkna dynastier på svärdssidan grundades det nuvarande brittiska kungahuset formellt sett av Victorias son och arvtagare Edvard VII, vars far var prinsgemålen Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Det lilla furstendömet låg i mellersta Tyskland och härskaren tillhörde den gamla medeltida släkten Wettin.

Annons
Annons
Annons