Annons

Janerik Larsson:Sannfinländarnas nya kärnväljare

 Jussi Halla-aho, Sannfinländarnas partiledare
Jussi Halla-aho, Sannfinländarnas partiledare Foto: Jussi Nukari / TT / NTB Scanpix
Under strecket
Publicerad

En klart uppseendeväckande rubrik i Hufvudstadsbladet idag lyder så här:

Sannfinländarnas nya kärnväljare: högutbildade experter

I artikeln hänvisas till en artikel som publicerats i tidskriften Politiikka.

– Länge tänkte man kanske att partiet lockar människor som är i en svag ställning. Den bilden stämmer inte, säger Arttu Saarinen, docent vid Åbo universitet och ansvarig för projektet Poliittiset kuplat,

Enligt honom är Sannfinländarnas väljare eller medlemmar inte i någon sårbar ställning, även om de inte heller har särskilt höga inkomster i snitt.

Forskarna har tittat närmare på hur människor i olika yrkesgrupper röstade 2003–2015. Expertyrkena har fördelats i så kallade teknokrater samt sociokulturella experter. Teknokraterna är till exempel ingenjörer och ekonomer och jobbar främst inom privata sektorn. De sociokulturella experterna är till exempel läkare och lärare och jobbar främst inom den offentliga sektorn.

Över 10 procent av teknokraterna röstade på Sannfinländarna i förra riksdagsvalet. Partiet lyckades dessutom öka sitt stöd bland teknokraterna från 2011 till 2015, samtidigt som stödet bland arbetare minskade något.

Annons
Annons

I Hbl-artikeln låter en riksdagskandidat illustrera frågan:

Den tydligaste förklaringen till varför någon röstade på Sannfinländarna var attityden till invandring. De teknokrater som var negativa till invandringen var också mer benägna att rösta på Sannfinländarna.

Tiera Laitinen är doktor i teoretisk fysik och arbetar som forskare vid Meteorologiska institutet. Jordens magnetfält och norrsken hör till hans expertområde. Laitinen ställer upp för Sannfinländarna i riksdagsvalet.

Bakom hans val av parti ligger två frågor: invandringen och finskans ställning.

– Jag är en anhängare av den sannfinländska, mycket hårda invandringspolitiken.

Han säger att intresset för invandringspolitiken väcktes för cirka tio år sedan, när han arbetade som forskare i Uppsala. Sverige har länge haft en större humanitär invandring än Finland. Enligt Laitinen är det svårt att hitta en bra plats för flyktingar i det moderna samhället, vilket lett till att flyktingarna samlats i vissa förorter, vilket lett vidare till utanförskap och brottslighet.

– När jag hörde hur folk på gräsrotsnivån pratade där började jag tänka att Finland inte borde följa Sveriges exempel.

Språkfrågan för honom handlar inte om finska och svenska, utan om engelska. Han ser det som negativt att engelskan blir allt vanligare i den akademiska världen och vill försvara forskning på finska.

På arbetsplatsen Meteorologiska institutet har Tiera Laitinen berättat öppet om sitt politiska engagemang, och säger att han fått positiv feedback av kolleger.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons