Annons
X
Annons
X

Sänkta skatter har gett mindre till välfärd

Intäkterna från skatterna har minskat under alliansregeringen. Det innebär att resurserna till välfärden har minskat, skriver Ola Pettersson, LO.

BRÄNNPUNKT | SKATTERNA

Om man sänker skatterna kraftigt, samtidigt som tillväxten är låg, då blir det mindre skatteintäkter som kan finansiera den offentliga välfärden. Det är just det som hänt i Sverige under alliansregeringen.
Ola Pettersson

Borgerliga politiker och vissa näringslivsorganisationer har under senare tid drivit tesen att resurserna till välfärden har ökat under alliansregeringen. Vissa har till och med påstått att sänkt skattekvot har lett till större skatteintäkter.

Om vi använder rimliga sätt att mäta så är det lätt att avvisa båda dessa påståenden. Men låt oss börja med det som är oomstritt.

Annons
X

Under alliansregeringens första sju år så har stora skattesänkningar genomförts. Förmögenhetsskatten har avskaffats, fastighetsskatten har sänkts, ett så kallat jobbskatteavdrag har införts och ett stort antal skatteavdrag har införts. Totalt har skatterna sänkts med omkring 140 miljarder kronor.

**I en rapport från **organisationen Svenskt Näringsliv så görs några påståenden som har uppmärksammats och behöver bemötas. Svenskt Näringsliv har bland annat hävdat att skatteintäkterna har ökat samtidigt som skatterna har sänkts:

”Ökningen kvarstår även när hänsyn tas till den demografiska utvecklingen. Utvecklingen har varit jämnt fördelad med växande skatteintäkter och fallande skattetryck under såväl socialdemokratiskt ledda regeringar som när alliansen haft makten.”

Det är inte en korrekt bild av utvecklingen under alliansregeringen. De stora skattesänkningarna genomfördes under en period med låg ekonomisk tillväxt. Resultatet är att skatteintäkterna, som finansierar den offentliga välfärden, mätt i fasta priser minskade med 5 000 kr per person mellan 2006 och 2013. Resurserna till välfärden har alltså inte ökat, utan minskat.

**Däremot stämmer det **att skatteintäkterna per capita ökade under den tidigare socialdemokratiska regeringens sista sju år, 1999 och 2006. Under denna period ökade de årliga reala skatteintäkterna med omkring 20 000 kronor. Även under denna tidsperiod sänktes skattekvoten, men skattesänkningarna kompenserades av en stark tillväxt av BNP per capita.

Det har också förts en diskussion om huruvida alliansregeringen och finansminister Anders Borg har lånefinansierat sina skattesänkningar. Det är en märklig diskussion eftersom det är lätt att konstatera att stora skattesänkningar har genomförts även år med underskott i statens budget. De har därför lånefinansierats. Det bör även påpekas att statsskulden har ökat under de år Anders Borg har kritiserats för att låna till sänkta skatter.

Sambanden är ganska enkla och det finns ingen anledning att det råder fortsatt oklarhet på dessa punkter. Om man sänker skatterna kraftigt, samtidigt som tillväxten är låg, då blir det mindre skatteintäkter som kan finansiera den offentliga välfärden. Det är just det som hänt i Sverige under alliansregeringen.

OLA PETTERSSON

chefsekonom, LO

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X