Annons

”Sänkta skatter är en felprioritering”

Foto: Pressbilder

De pengar som går åt till sänkta skatter hade istället kunnat gå till att göra stora välfärdssatsningar. Det skriver Anton Svensson och Enna Gerin vid tankesmedjan Katalys i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad

Vi på Katalys påpekade i vår debattartikel att skattesänkningarna i höstbudgeten genomdrivna av C och L var ineffektiv stimulanspolitik. Liberalernas ekonomisk- samt näringspolitiska talespersoner svarade besynnerligt nog med att hävda att det inte existerar en motsättning mellan ineffektiva skattesänkningar och välfärdssatsningar. Vi hävdar det är otvivelaktigt att resurserna som går åt till sänkta skatter istället hade kunnat gå till att göra stora välfärdssatsningar. Att satsa mer på välfärden hade varit klok politik, för att det både skulle reparera revorna i den länge eftersatta och av pandemin sargade offentliga sektorn, samtidigt som ekonomin skulle stimuleras på ett effektivt sätt, vilket ökar sysselsättningen och får fart på de ekonomiska hjulen.

Liberalerna pekar korrekt ut den fallande efterfrågan som orsak till lågkonjunkturen, vilken skapat en ovilja till att investera. Mot denna bakgrund vill de se skattesänkningar för företagen så att de ska våga investera. Men detta är en felprioritering, grundproblemet är precis som de själva pekar ut den fallande efterfrågan som gör det olönsamt att investera. Lösningen är inte att genomföra ett fjärde bolagsskattesänkning, ett sjunde jobbskatteavdrag eller att återinföra en rekordineffektiv generell sänkning av arbetsgivaravgiften för unga, som enligt IFAU kostar upp emot 1,6 miljoner för varje nytt arbetstillfälle. Dessa skattesänkningar kommer enbart på marginalen att få de ekonomiska hjulen att snurra igen. Här är experterna eniga, både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådets beräkningar bekräftar att det är offentlig konsumtion och investeringar som ger den största efterfråge- samt sysselsättningseffekten, inte skattesänkningar.

Annons
Annons
Annons