Annons

Sänk ribban till riksdagen

Att avskaffa fyraprocentsspärren skulle få flera önskvärda effekter. Att underlätta för nya riksdagspartier kan öka engagemanget i politiken och öka valdeltagandet, skriver matematikern Johan Wästlund.

Publicerad
Idén att avskaffa spärren möter liksom andra förslag om ökad demokrati segt motstånd, eftersom de partier som sitter i riksdagen inte gärna lämnar ifrån sig platser, skriver Johan Wästlund. På bilden: Rösträkning i gamla tingsrätten i Göteborg.
Idén att avskaffa spärren möter liksom andra förslag om ökad demokrati segt motstånd, eftersom de partier som sitter i riksdagen inte gärna lämnar ifrån sig platser, skriver Johan Wästlund. På bilden: Rösträkning i gamla tingsrätten i Göteborg. Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Fyraprocentsspärren till riksdagen innebär att endast partier med minst fyra procent av rösterna får vara med vid fördelningen av riksdagsplatserna. Övriga partier sorteras bort även om de enligt proportionalitetsprincipen kan vara berättigade till 13–14 platser. När spärren infördes i samband med reformen av riksdagen i slutet av 1960-talet var syftet att underlätta bildandet av handlingskraftiga regeringar genom att motverka en splittring av riksdagen i många småpartier. De senaste decenniernas utveckling mot fler riksdagspartier gör att spärren nu riskerar att få motsatt effekt och fälla en regeringsvillig koalition med stöd av en majoritet av väljarna. Spärren har spelat ut sin roll, och det är hög tid att avskaffa den!

Idén att avskaffa spärren möter liksom andra förslag om ökad demokrati segt motstånd, eftersom de partier som sitter i riksdagen inte gärna lämnar ifrån sig platser, skriver Johan Wästlund. På bilden: Rösträkning i gamla tingsrätten i Göteborg.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons