Annons

Sång räddar judiskt språk

Kanske går språket ladino inte att rädda, men musiken med samma namn har de senaste åren blivit uppmärksammad runt om i världen. Inte minst genom den israeliska sångerskan Yasmin Levy.

Under strecket
Publicerad

–I ladino finns hela de sefardiska judarnas historia och smärtan över att ha tvingats lämna Spanien, saknaden efter ett land de älskade. Lite som fadon, bara att ladino är mycket äldre, 500 år istället för 200, säger Yasmin Levy inte utan stolthet på telefon från ett hotell i Lyon.

Ladino var det språk de sefardiska judarna utvecklade efter att de blivit fördrivna från Spanien och spritts över hela Medelhavsområdet. Ladino är också namnet på deras musik, en tradition som börjat uppmärksammas runt om i världen. Framför allt tack vare Yasmin Levy.

–Jag är mycket stolt över det. För tio år sedan var det bara få som kände till språket och nästan ingen musiken. Om inte min far hade samlat in låtarna hade den varit försvunnen nu.

Fadern hette Yitzhak Levy och hans arbete med att leta upp dem som fortfarande talade ladino och mindes melodierna, och sedan dokumentera fynden, kan liknas med vad John och Alan Lomax gjorde för den amerikanska folkmusiken och bluesen, om än i mindre skala. Ironiskt nog fick samme man Yasmin Levys mor, en lovande sångerska, att avbryta sin karriär för att istället vara hemmafru. Han lyckades också nästan se till att dottern valde en annan bana.

Annons
Annons

–Min far sa åt oss att vi aldrig fick bli musiker. Så jag vågade inte, även om han dog när jag var ett år. Ingen av mina bröder heller, sådan makt hade han över oss. De blev ingenjörer och sånt, jag satsade på att bli veterinär.

Ett besök i Spanien där Yasmin Levy övertalades att sjunga de sånger fadern tecknat ner ändrade på det. Och låtarna kunde hon redan. Hon hade lärt sig dem på det traditionella sättet, genom att hennes mor sjöng dem medan hon arbetade i köket.

–Den här musiken har aldrig varit avsedd att framföras på scen. Kvinnor förväntades över huvud taget inte sjunga offentligt så de sjöng de sekulära sångerna hemma i köken. Männen sjöng de religiösa sångerna i synagogan.

Både språket ladino och musiken har påverkats starkt av de länder dit de fördrivna judarna flyttade. I Yitzhaks nedteckningar blir det tydligt.

–Man kan hitta många versioner av samma låt, en från Turkiet, en annan från Bulgarien och en tredje från Marocko. De marockanska går till exempel alltid i dur. Jag föredrar de turkiska, kanske för att min far kom från Turkiet, men också för att de är de sorgligaste.

Yasmin Levy för inte bara vidare traditionella låtar. På sina skivor, inte minst den senaste, klär hon också de gamla sångerna i mer moderna arrangemang. Dessutom blandar hon med egna kompositioner i samma tradition men starkt influerade av bland annat flamenco.

Men om far och dotter Levy lyckats rädda ladinomusiken, åtminstone för tillfället, är språkets framtid dyster.

–Om 50 år kommer man att kunna läsa böcker på ladino och studera det på universitetet. Men ingen går längre till snabbköpet och köper fisk på ladino och då klarar språket sig inte.

Yasmin Levy på Myspacemyspace.com
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons