Ester Pollack:Sandy blåste liv i fejkade fotografier

På sociala medier fick spektakulära men ofta manipulerade fotografier av stormen Sandy snabbt stor spridning. Att bevara en skepsis mot den glada amatörismen är en viktig utmaning för journalistiken i det digitala informationsflödet.

Under strecket
Publicerad

En av många manipulerade bilder som spreds i samband med stormen Sandy.

Annons

Stormen Sandy drog över den amerikanska östkusten och skapade ofattbar ödeläggelse. Bilderna av katastrofen drog nära nog lika ögonblickligen över oss, globalt spridda via de så kallade sociala medierna. Där plockades de upp av nyhetsmedierna som vittnesbilder, en del autentiska, andra manipulerade. Populäraste exemplet på det senare verkar de photoshoppade hajbilderna ha varit, i stark konkurrens med apokalyptiska bilder på frihetsgudinnan och bilder tagna från populära undergångsfilmer.

Snabbt kom också rapporteringen om de fejkade bildernas intåg i den seriösa nyhetsjournalistiken och viss häpnad över fenomenet kunde utläsas på många håll. Någon allvarligare debatt verkar saken inte ha varit värd, bilderna var mer humoristiska än kränkande och har såvitt vi vet inte gjort någon större skada. Men som ett tecken i tiden, som ett principiellt problem om journalistikens möjligheter och utmaningar i en värld med närmast obegränsad tillgång till informationsflöden, är de fejkade katastrofbilderna intressanta. Har nyhetsjournalistiken råd och resurser till källkritik, också visuell sådan? Vi lever i en digital kultur där verkligheten ständigt redigeras om när vi lånar, klipper och klistrar och skapar en värld med upplösta gränser mellan äkta och oäkta. Kanske har vi kommit att betrakta ”journalistikens tid”, karakteriserad av källkritik som ett grundläggande värde, som en parentes i historien?

Annons
Annons
Annons