X
Annons
X

Andreas Nyblom: Samtiden fångades i litteraturen om framtiden

När det förra året plötsligt talades om science fiction i samband med Lars Jakobsons Augustprisnominerade roman "I den röda damens slott", väcktes kanske frågan om det annars finns något sådant som svensk science fiction. Att genren i dag nästan uteslutande förknippas med utomsvensk litteratur, är kanske inte att förvånas över. I Sverige har science fiction ofta avfärdats som eskapistisk populärkultur utan litteraturhistoriskt värde. Smakdomarnas fjärmande av den så kallade "seriösa" litteraturen från den populärkulturella har varit förvånansvärt framgångsrikt. Som en följd av detta har få svenska författare blivit verksamma inom genren; förlagen tenderar undvika att marknadsföra svensk litteratur under rubriken science fiction. Och i litteraturhistoriska översiktsverk lyser science fiction, precis som annan populärlitteratur, oftast med sin frånvaro. Följaktligen är också banbrytande författare som Claës Lundin och Otto Witt i dag okända för de flesta och för den intresserade finns mycket lite information att hämta om dessa engagerade och djärva författare i decennierna kring det förra sekelskiftet.

I Frankrike och England reflekterades den moderna tidens inbrott på olika sätt av bland andra Jules Verne och H G Wells. När en verkligt omfattande industrialiseringsprocess nådde Sverige mot slutet av 1800-talet gav detta upphov till att man även här började debattera den nya tidens möjligheter och hot i skönlitterär form. Vid denna tid skrevs flera romaner som kan betraktas som exempel på tidig science fiction. Genrebeteckningen myntades och vann hävd långt senare och i stället kallades denna typ av litteratur för tekniska sagor, naturvetenskapliga romanser eller framtidsromaner. I dessa finns ofta en tydlig ansats att dryfta aktuella problem i samtiden. Samtidigt som science fiction kan sägas ha sina rötter i det romantiska berättandet, är det kanske ändå med den realistiska romanen som genren är närmast besläktad. Med det slutande 1800-talets moderna genombrott inriktades skönlitteraturen mot att debattera tidens samhällssituation och rörelsen gick från romantiskt berättande mot realism och naturalism. Bland de främsta av de svenska författare som med kritisk realism skärskådade aspekter av samhället såsom äktenskapet, relationen mellan könen, tekniken och religionen, var August Strindberg. Året innan "Röda rummet" publicerades, utkom en roman som av eftervärlden skulle räknas som den första av sitt slag i Sverige. Det var Claës Lundin (1825-1908), vän och kollega till Strindberg, som med den fantasifulla satiren "Oxygen och Aromasia. Bilder från år 2378, efter en främmande idé" (1878) skapat den första svenska science fiction-romanen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X