Annons

Gunnar Wetterberg:Samspelet som gav den svenska skogen ett lyft

I södra Sverige är den mesta skogen odlad, mer än nästan någon annanstans i världen. Hur blev det så? Per Eliasson ger i sin avhandling ”Skog, makt och människor. En miljöhistoria om svensk skog 1800–1875” viktiga perspektiv på det svenska skogsbrukets framväxt och vägval.

Publicerad

Den 16 juli 1773 infann sig lantmätaren Isac Nerbin för att ”afrita” officersbostället Vare Västergård i Virestad socken. Ägorna är nästan alldeles gröna, det är glest mellan träden i hagarna, och nertill på kartan anmärker han: ”Skog är vid gården ganska ringa, emedan intet timmer finnes på ägorna eller tillräcklig vedbrand, utan måste med kostnad och besvär förskaffas ifrån angränsande hemman.”

I dag hör detta till landets mest skogrika bygder. Brukarna undrar stolt om inte Smålands jordar snart är mer värda än Skånes, när timret och massaveden klarar världsmarknaden utan vetets EU-stöd. I södra Sverige är den mesta skogen odlad, mer och i större skala än nästan någon annanstans i världen. På 1920-talet uppgick skogsvolymen i Götaland till mellan 42 och 76 kubikmeter per hektar - numera ger avverkningarna bortåt 300 kubikmeter hektaren.

Annons
Annons
Annons