X
Annons
X

Sämre skolresultat är inte friskolornas fel

Under början av 1990-talet genomfördes en rad omfattande skolreformer i Sverige. Huvudmannaskapet överfördes från staten till kommunerna, rätt att välja skola både mellan kommunala och fristående skolor infördes, liksom skolpengen. Vidare förändrades gymnasieskolan genom att de gamla linjerna ersattes med program, och de tvååriga linjerna försvann och ersattes med treåriga. Vi fick också ett helt nytt betygssystem, med målrelaterade absoluta betyg. Dessförinnan hade också lärarutbildningen gjorts om i grunden. Samtidigt har, som ofta uppmärksammats, resultaten i skolan i en internationell jämförelse sjunkit.

Det är i skoldebatten vanligt att välja ut en av dessa reformer och påstå att det är just denna som är orsaken till skolans problem. Sten Svensson, tidigare chefredaktör på Lärarnas Tidning, påstår (
Brännpunkt 7/6) exempelvis att valfriheten och konkurrensen mellan skolor har orsakat de sjunkande resultaten i svensk skola. Den som ser att något följt på något annat i tid kan lätt tro att det också måste vara just detta som varit orsaken. Detta felslut kallas för
post hoc ergo propter hoc.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X