Annons
X
Annons
X

”Sämre djurskydd främjar inte lantbruket”

Det är andra faktorer än djurskyddsnivåerna som påverkar mjölkböndernas ekonomi, skriver flera debattörer i en gemensam replik till LRF.

Mjölkkrisen
Foto: Jonas Ekströmer/TT

REPLIK | MJÖLKKRISEN

Vi uppmanar härmed LRF och landsbygdsministern att ta del av Ekesbos litteraturgenomgång för att på vetenskapligt underbyggda grunder överge uppfattningen att svenskt lantbruk skulle främjas av sänkta djurskyddskrav.

Mjölkproduktionen i Sverige är hotad. Många lantbrukare har starkt ansträngd ekonomi, trots olika åtgärder för att minska omkostnaderna. När nu än lägre avräkningspris aviseras inför hösten uppmanar LRF i sitt debattinlägg i Svenska Dagbladet den 7 augusti 2015 politikerna och då speciellt landsbygdsministern att kavla upp ärmarna och visa sitt stöd, i handling. Nu. Vi håller helhjärtat med om att åtgärder behövs och att läget är akut, men dessvärre bygger LRF:s resonemang på delvis felaktiga faktapåståenden.

De föreslår ett antal punkter i en åtgärdsplan för diskussion med ministern. Vissa av dessa punkter bygger på två ständigt återkommande påståenden: ”sänk kraven i djurskyddslagen så blir produktionen billigare” respektive ”sänkta beteskrav ger rätt till ersättning från EU”. Det första har inte underlag i forskningen och det andra saknar stöd i EU:s lagstiftning.

Annons
X

Det lagstadgade sommarbetet, där korna får gå utomhus och beta färskt gräs, ger inte bara ett mervärde för konsumenten, det underhåller ängarnas biologiska mångfald och är lönsamt för lantbrukaren. Inom ett pågående SLU-baserat projekt undersöker vi vilket ekonomiskt värde god djurvälfärd har för ett lantbruk. Men redan nu finns en noggrann genomgång av befintlig forskning skriven av professor emeritus Ingvar Ekesbo, nyligen publicerad i Svensk Veterinärtidning (nr 8–9). Den visar att lantbrukaren får en vinst på över 3000 kronor per ko och år för kor som hålls på sommarbete. Vinsterna gäller även kor i lösdrift. Kor på bete har bland annat ökad välfärd, bättre hälsa, färre skador, högre fruktsamhet och minskat behov av antibiotika än kor som hålls inne året runt. I debatten hörs dock motsatsen, och LRF hänvisar bland annat till Jordbruksverkets betesrapport (2014:16), som tyvärr valt att inte ta upp avgörande fakta om de ekonomiska fördelar betesdriften medför tack vare bättre djurvälfärd och djurhälsa. (Även detta belyses i Ekesbos artikel.)

LRF hävdar vidare att de lantbrukare som skulle släppa ut sina kor, även utan lagkrav, skulle få del av landsbygdsstödets ersättning för djurhållning som är bättre än vad lagen kräver. Vi menar att detta inte är möjligt, eftersom Jordbruksverket inte kan ge stöd inom Landsbygdsprogrammet (med EU-medel) för sådant som är lagkrav, och, vilket är avgörande, inte heller för sådant som är praxis i landet. Jordbruksverket hänvisar här till EU:s tillämpningsanvisning, ”Measure fiche” till artikel 33 (Djurens välbefinnande) i förordning 1305/2013. Om det lagstadgade beteskravet skulle slopas, kan alltså inte de mjölkbönder som framgent håller kor på bete få ekonomiskt stöd ur Landsbygdsprogrammet, eftersom bete är praxis i dag.

Som tidigare påtalats av forskare vid SLU och andra (UNT 2 mars, www.Gunnela.nu, blogg.slu.se/etik, med mera) är det andra faktorer än djurskyddsnivåerna som påverkar mjölkböndernas ekonomi. Till exempel spelar svenska lagstiftningskrav på byggnader, bränsle- och foderkostnader samt lönenivåer en betydande roll. Dessutom upplever den djurbaserade livsmedelsproduktionen stora ekonomiska problem i många europeiska länder, trots sämre djurskyddslagar. Därtill visar flera undersökningar att konsumenter väljer att köpa svenska produkter just för den bättre djurhållningens skull. Att sikta in sig på att rädda den svenska djurhållningen och livsmedelproduktionen genom sänkt djurskydd vore därför att såga av den gren man sitter på.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi uppmanar härmed LRF och Landsbygdsministern att ta del av Ekesbos litteraturgenomgång för att på vetenskapligt underbyggda grunder överge uppfattningen att svenskt lantbruk skulle främjas av sänkta djurskyddskrav. Vi anser att det är precis tvärtom. Av såväl ekonomiska som djurvälfärdsskäl, liksom av folkhälsoskäl bör vi behålla den svenska djurskyddslagstiftningen och den låga antibiotikaanvändningen.

    Helena Röcklinsberg

    docent i etik, lektor i djuretik, SLU

    Bo Algers

    leg vet, professor emeritus SLU

    Karin Alvåsen

    post doc, SLU

    Johan Beck-Friis

    leg vet, informationschef, Sveriges Veterinärförbund

    Lotta Berg

    leg vet, professor i husdjurens miljö och hälsa, SLU

    Harry Blokhuis

    professor i etologi, SLU

    Ulf Emanuelson

    professor i epidemiologi, SLU

    Helena Hansson

    docent i företagsekonomi, SLU

    Birgitta Staaf Larsson

    doktorand, SLU

    Roger Pettersson

    generalsekreterare World Animal Protection Sweden

    Johanna Sandahl

    Naturskyddsföreningen

    Margareta Stéen

    leg vet, docent, specialist i livsmedelshygien

    Gunnela Ståhle

    ordförande Vi Konsumenter

    Annons
    Annons
    X
    Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X