Annons
X
Annons
X

Samma namn skulle hjälpa patienterna

En äldre patient, som ofta har tio eller fler läkemedel, ska dessutom hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel, skriver författarna.
En äldre patient, som ofta har tio eller fler läkemedel, ska dessutom hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel, skriver författarna. Foto: PERNILLA WAHLMAN/TT

BRÄNNPUNKT | LÄKEMEDEL

Generisk förskrivning kan inte i sig lösa alla problem som utbyte på apotek kan leda till. Men vi kan hjälpa patienten att ta sina läkemedel på rätt sätt.

Det är förvånande att LIF – de forskande läkemedelsföretagen – på Brännpunkt 5/5 väljer att bortse från den potentiella patientnytta med generisk förskrivning som finns väl beskriven i flertalet av de remissvar som inlämnats till Läkemedelsverket. Utbyte av läkemedel på apotek är vanligt förekommande och medför lägre läkemedelskostnader. Men utbyte innebär också vissa patientsäkerhetsrisker och innebär merarbete inom vården och på apotek. Samhället har flera gånger bedömt att besparingen motiverar åtgärden, även om den medför nackdelar för många patienter. Detta innebär att samhället har ett särskilt ansvar att se till att riskerna med utbyte begränsas så mycket som möjligt.

År 2014 expedierades drygt 103 miljoner recept på läkemedel. Vid drygt 41 miljoner av dessa expeditioner, alltså vid 4 av 10 expeditioner, bytte apoteken ut det läkemedel som läkaren förskrivit på recept till en annan vara med samma aktiva substans men med ett annat namn samt ett annat utseende på både tablett och förpackning. Eftersom varje läkemedel normalt expedieras för ett kvartal åt gången innebär det att ett enda läkemedel som byts ut i värsta fall kan expedieras med 4 olika namn och skilda utseenden till en och samma patient under ett år. För en patient med många läkemedel mångfaldigas förstås problemet.

Annons
X

I denna situation måste alla vi som ordinerar, expedierar eller hjälper till att administrera läkemedel hjälpa patienten att förstå att det rör sig om samma läkemedel trots utbyte på apotek. Det är bland annat därför förskrivarorganisationer, patientorganisationer men även myndigheter som Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket framfört att generisk förskrivning borde vara en möjlighet även i Sverige. Även Sveriges farmaceuter har ställt sig positiva till att införa möjligheten till generisk förskrivning i sitt remissvar till Läkemedelsverket.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har i sitt remissvar till Läkemedelsverket sammanfattat frågan väl då de skriver att ”utgångspunkten för att införa generisk förskrivning bör vara att bidra med en förenkling som innebär att alla talar samma språk genom alla led i ordinations-, förskrivnings- och expeditionskedjan.”

Socialstyrelsen framför att ”patientsäkerheten skulle gynnas av generisk förskrivning och att införandet av generisk förskrivning skulle skapa en struktur där de [övriga] åtgärder som Läkemedelsverket har föreslagit - och som i sig är positiva - skulle få större effekt.”

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det generiska namnet på ett läkemedel beskriver liksom det kemiska namnet en substans. I Sverige används INN-namn (international non-proprietary name) vilka fastställs av WHO efter ansökan från läkemedelsföretagen som generiska namn. En effekt av utbytessystemet är att det generiska namnet alltmer blivit det namn på ett läkemedel som normalt används inom hälso- och sjukvården. Endast när det finns särskilda skäl att peka ut en viss produkt så behöver handels-/fantasinamnet användas som särskiljande beteckning på läkemedlet. Men idag tvingar regelverket förskrivare att använda handels-/fantasinamnet vid alla förskrivningar – även när det inte finns något medicinskt skäl för detta, som till exempel vid förskrivning av ett läkemedel inom en så kallad utbytesgrupp.

    Generisk förskrivning kan inte i sig lösa alla problem som utbyte på apotek kan leda till. Men vi kan hjälpa patienten att ta sina läkemedel på rätt sätt genom att alla i läkemedelskedjan använder samma namn på de läkemedel som patienten skall ta – även om ett läkemedel vid expedition på apotek får ett nytt namn och utseende genom utbyte. Vi kan hjälpa patienten genom att i mötet använda det generiska namnet. Vi kan se till att läkemedelsförpackningarna vid expediering märks med etiketter som tydligt använder substansnamnet.

    Vi kan också hjälpa patienten genom att se till att samma substansnamn tillsammans med det aktuella handelsnamnet på det expedierade läkemedel framgår när vi lämnar ut uppdaterade läkemedelslistor till patienten. På så sätt gör vi det tydligt för patienten att en rad av olika läkemedelsförpackningar med skilda namn och utseende över tid ändå är en och samma substans och behandling av patienten. Allt detta arbete knyts samman av att vi i alla situationer där det är lämpligt använder det generiska namnet på den aktiva substansen i läkemedlet.

    Vi är förvånade över att LIF den 5 maj, Läkemedelsverket den 6 maj samt Sveriges apoteksförening den 7 maj i sina repliker på Brännpunkt väljer att se generisk förskrivning som en isolerad åtgärd och utifrån detta beskriva den som överflödig. Vi från vården vill liksom TLV och Socialstyrelsen gör i sina remissvar lyfta fram generisk förskrivning som en viktig del i ett sammanhållet arbetssätt för att hjälpa patienten att hantera eventuella utbyten av läkemedel. Vi är också förvånade över att de tre debattörerna inte identifierar nyttan med ett sådant förhållningssätt för de farmaceuter som expedierar läkemedel på apotek och skall försöka förklara utbyte för patienterna – vare sig utbyten är frekventa eller mindre vanliga.

    Att möjligheten att använda generisk förskrivning när det är ändamålsenligt för patienten också kan spara tid för förskrivaren – tid som kan användas för att stödja patienten på annat sätt eller ge annan vård – är knappast ett argument MOT generisk förskrivning, något man annars lätt kan få intryck av när man läser LIF:s replik.

    YLVA BÖTTIGER

    läkare, ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor

    EMMA SPAK

    läkare, ordförande för Sveriges läkarförbunds råd för läkemedel, IT och medicinteknik

    MIKAEL HOFFMANN

    läkare, chef för stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi

    Annons
    Annons
    X

    En äldre patient, som ofta har tio eller fler läkemedel, ska dessutom hålla reda på upprepade byten av flera av dessa medel, skriver författarna.

    Foto: PERNILLA WAHLMAN/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X