Samhället sexualiseras när barn och vuxna har tonåren som ideal

Under strecket
Publicerad
Annons

Carl Hamilton
Det infantila samhället. Barndomens slut
28 s. Prisma. CA 238:-

Under sommaren hade filmen ”13, snart 30” premiär. Den handlar om en 13-årig flicka som plötsligt en dag vaknar upp i en 30-årings kropp men som ändå fortsätter att mentalt vara en trettonåring. Filmen är en kvinnlig motsvarighet till Tom Hanks ”Big”. Bägge dessa filmer skulle kunna användas för att understryka den bärande idén i Carl Hamiltons nya bok Det infantila samhället. Barndomens slut. Där skildras nämligen hur gränserna på olika områden i den västerländska kulturen är på väg att suddas ut mellan barn och vuxna.
Mest tydligt är detta fenomen - vilka förvisso Neil Postman uppmärksammade redan i ”Disappearence of Childhood” för ett drygt decennium sedan - naturligtvis i klädmodet. Magtröjor och tajta jeans som man kan tro är ett mode för (sexuellt) osäkra 20-åriga tjejer återfinns på såväl 9-åringar och 45-åringar. Redan på lågstadiet börjar diskon anordnas och barnen instrueras i samma dejtingförfarande som deras
föräldrar ägnar sig åt om de är skilda.
Passion och sexualitet heter ledstjärnorna. Via bland annat dokusåpor invigs barn redan i 10-11-årsåldern i de mest avancerade sexuella aktiviteter. Föräldrarna å sin sida tycks ha allt större problem med att axla den vuxenlivets mantel som ett föräldraskap innebär och skiljer sig för att under varannan vecka kunna leva tonårsliv. Och när dagens 40-talister vill slå ett slag för åldringar, så handlar det inte om respekt för ålderdom i sig: i stället poängterar de att de själva fortfarande är radikala, sexuellt aktiva och annat som tidigare ansågs höra ungdomen till.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons