Samernas uppror tystades ner

TRAGISK HISTORIA. Regissören Nils Gaup fick sitt ­genombrott med sameäventyret Vägvisaren. Nu är han tillbaka med en betydligt mörkare historia, byggd på en verklig händelse. På fredag får Kautokeinoupproret svensk premiär.

Under strecket
Publicerad
Nästan alla de som spelar i filmen är själva samer.

Nästan alla de som spelar i filmen är själva samer.

Foto: SANDREW METRONOME
Annons

Nils Gaup är same född i Kautokeino i norska Finnmark och ­började som skådespelare på 70-­talet. 1987 regisserade han Väg­visaren, byggd på legender han hade hört berättas som barn. Filmen­ blev en världssuccé som förde honom till Hollywood där han gjorde Haakon Haakonson, byggd på en norsk ungdoms­roman.

Efter det äventyret återvände han till Norge där han bland annat regisserat thrillern Huvudet ovanför vattnet och Flykten från Jante byggd på en roman av Aksel Sandemose. Men tragedin som utspelades i Kautokeino den 8 november 1852 har funnits i hans huvud hela tiden. Det är en historia som varit nedtystad och även skamfull. Då gick en grupp på 57 samer, inspirerade av den svenske­ prästen Lars Levi Laestadius frihetsbudskap, till angrepp mot den svenska överheten för att få slut på den förödande spritförsäljningen. Handelsmannen och länsmannen spelas i filmen av Mikael Persbrandt och Peter ­Andersson och den karismatiske Laestadius av Michael Nyqvist.

Annons
Annons
Annons