X
Annons
X

Sameförbundet: Osakligt om samernas rättigheter

Med anledning av Ivar Arpis ledare "Renägare vill ha vetorätt över halva Sverige" (26/6) har följande replik inkommit från Samernas riksförbund.

undefined
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

För oss i Svenska Samernas Riksförbund handlar frågan om våra rättigheter om rätt till inflytande och delaktighet, för att bevara våra betesmarker och kulturlandskap som vi förvaltat under tusentals år. Renskötseln utgör en av grundpelarna för vår kultur. Den samiska kulturens och därmed renskötselns fortsatta existens är ett ansvar som både vi och staten har, och ett ansvar som Sverige måste börja ta.

Vi samer har levt i våra områden under lång tid och vi vill fortsätta att göra det även i framtiden. Vår kultur bygger på att vi har tillgång till land och naturresurser. Vårt sätt att bruka marken lämnar oftast inte spår efter sig och vi vill med vår kunskap bidra till att mark och vatten används på ett långsiktigt hållbart sätt.

Vi kan aldrig acceptera att okunskap och oriktiga påståenden används för att öka motsättningarna och konflikterna mellan oss och andra grupper. Särskilt inte när detta görs på bästa plats i en av landets största tidningar. Vi utgår från att Svenska Dagbladet i framtiden avstår från att publicera texter som bygger på felaktiga påståenden och enskilda individers synsätt.

Annons
X

Under rubriken "Renägare vill ha vetorätt över halva Sverige" skriver Ivar Arpi den 26 juni en ledare i Svenska Dagbladet. I ledaren ondgör sig Arpi över att 0,2 promille av Sveriges befolkning, renskötarna, ska få "vetorätt" över hur markerna används om Sverige ratificerar internationella konventioner om urfolks rättigheter. I texten hänvisar Arpi till den artikelserie som SvD Näringsliv publicerat den senaste tiden för att beskriva de konflikter som finns om samerna och markanvändningen i norr. Synd bara att Arpi inte verkar ha läst artiklarna över huvud taget. Arpis text bygger på en rad felaktiga föreställningar om samerna och urfolksrätten. Så vilka är de starkaste invändningarna mot Arpis påståenden?

Det stämmer att Sveriges riksdag och regering år 1977 uttalade att samerna är ett urfolk. Därefter har det rått och råder fortfarande delade meningar om vad detta i praktiken innebär på nationell nivå. Helt klart är att dagens lagstiftning inte ger samerna tillräckligt inflytande över land och naturresurser.

Arpis sätt att resonera bygger på synsättet att majoriteten och de som genererar en större ekonomisk vinst ska ha mer att säga till om än den lilla gruppen renskötare.

Vilket parti passar dig bäst? (Foto: TT)
Vilket parti passar dig bäst?

Ta ställning i 30 politiska frågor – är du osäker finns faktavideor och argument för och emot varje fråga. Sedan visar Valkompassen vilka partier du står närmast.

Arpi påstår vidare att samerna skulle få vetorätt mot industriprojekt om Sverige antog de konventioner som finns om urfolks rättigheter, framförallt ILO 169. Denna retorik är på intet sätt ny utan återkommer frekvent bland de som anser att samer och framförallt renskötseln inte skall ges företräde framför starka ekonomiska intressen. Att samer skull ges ett absolut veto bygger på en feltolkning eller möjligen okunskap om vad urfolksrätten i realiteten innebär. Den internationella rätten lägger fast att urfolk ska ha ett reellt inflytande över land och naturresurser inom de områden de bebor och nyttjar. Det kan innebära medbestämmande i olika former och ett starkare inflytande när myndigheter fattar beslut om hur marken ska användas. Om den samiska kulturen vilken också innefattar renskötseln skulle hotas kan den planerade åtgärden vara förbjuden. Detta är inte att likställa med att renägarna i alla lägen skulle ha vetorätt.

Den rätt som vi har upparbetat under lång tid ger oss rätt att använda våra marker, rättigheter som skyddas av internationell rätt.

Arpis sätt att resonera bygger på synsättet att majoriteten och de som genererar en större ekonomisk vinst ska ha mer att säga till om än den lilla gruppen renskötare. Men det är just det mänskliga rättigheter handlar om. Att ge skydd för andra intressen och mindre grupper i förhållande till staten och majoritetsgrupper. Svenska staten har hittills valt att inte följa urfolksrättens krav och har inte heller stärkt samernas markrättigheter i någon större omfattning. Detta beror främst på de vanföreställningar som finns om vad detta skulle innebära på nationell nivå. Att vi inte kommit längre är något som SSR beklagar.

Den rätt som vi har upparbetat under lång tid ger oss rätt att använda våra marker, rättigheter som skyddas av internationell rätt. Att våra rättigheter respekteras och garanteras är något som borde vara självklart, lika självklart som att andra som vill använda marken måste respektera våra rättigheter. Svårare än så borde det inte vara.

Niila Inga

Förbundsordförande, Svenska Samernas Riksförbund

Jenny Wik-Karlsson

Förbundsjurist, Svenska Samernas Riksförbund

Läs även

Annons
Annons
X
Annons
X
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X