Mitt liv som ZucchiniSällsynt vackert om ärrade barnhemsbarn

De unga huvudpersonerna bär spår av Tim Burtons tecknade gestalter.
De unga huvudpersonerna bär spår av Tim Burtons tecknade gestalter. Foto: Folkets Bio

”Mitt liv som Zucchini” är en liten storartad film, där debutanten Claude Barras regisserar sina marionetter som vore de riktiga skådespelare, skriver SvD:s Jon Asp.

Under strecket
Publicerad
Folkets Bio
Foto: Folkets Bio
Annons

Sällan har jag sett en så vackert animerad film som det schweiziska Oscarsbidraget ”Mitt liv som Zucchini”, om det sociala arvet och livet på barnhem. Smala röda näsor, utstående öron, jordglober till ögon, ofta ledsna – de unga huvudpersonerna bär spår av Tim Burtons tecknade gestalter, enklare men minst lika uttrycksfulla.

Filmens största bedrift ligger dock i stämningarna som målas fram, känslolivet som uppstår så naturligt. Det är ytterst stiliserad stop-motion men helt och hållet inlevd. Scen för scen regisserar debutanten Claude Barras sina dockor som vore de riktiga skådespelare. De franska originalrösterna är lagda med en omsorg som ytterligare förstärker intrycket.

Annons
Annons
Annons