Annons
Analys

Jacob Bursell:Sällan har kriserna kommit så tätt

Revolter i Mellanöstern, energikris i Japan och en skenande skuldkris i Europa. Sällan har världens börser varit så i händerna på okontrollerbara händelser. Första halvåret 2011 markerade både fortsättningen och slutet på en längre börsuppgång.

Uppdaterad
Publicerad

Medan stenarna regnar över torgen i Aten sätter USA:s centralbank punkt för sitt andra stora stimulanspaket. Ekonomerna har kallat det QE2. Sedan kongressen tidigt 2009 godkände ett första omfattande stödpaket, då på 787 miljarder dollar, har Fed maniskt försökt hålla liv i inflationen, bekämpa arbetslösheten och sätta den amerikanska ekonomin i rullning. De amerikanska stödpaketen har, sedan finanskrisens kulmen, kostat 2300 miljarder dollar. I nominella tal hade det betalat Öresundsbron 725 gånger om. Samtidigt hölls räntan på historiskt låga nivåer. För den som tror på keynesiansk finanspolitik fanns det gott om skäl.

Även om det är lätt att överskatta vikten av sådant vi själva bevittnar och upplever präglades tiden efter den mest akuta fasen av finanskrisen av dramatiska händelser. Ta bara 2009. Den amerikanska försäkringsjätten AIG och nationalklenoden General Motors tog båda i praktiken ned skylten efter att ha lidit astronomiska förluster. Detroit förvandlades till en spökstad, och arbetslösheten i USA noterade de högsta nivåerna sedan 1983.

Annons
Annons
Annons