Recension

SaffransköketSaknad och hemkomst i övertygande debut

Under strecket
Publicerad
Annons

Det börjar bli till en genre, alla dessa böcker om kulturella gränsöverskridanden, skrivna av brittiska kvinnor med rötter i andra länder.
Zadie Smith blandar allvar med humor, Monica Ali har en inte oansenlig gnutta humor i sin allvarsamma berättelse och som en representant för den genomallvarliga andra ytterkanten kommer nu Yasmin Crowthers debutroman, Saffransköket. Den är så seriös i tilltalet att jag först tror att berättelsen skall haverera under pretentionerna, särskilt som de inledande personteckningarna inte är särskilt övertygande.
30-åriga Sara får ett missfall, utlöst av hennes mor, Maryam, som lever ett plågat och kluvet liv långt från sin barndoms by i Iran. Maryams syster har just dött och lämnat efter sig en son, Saeed, som ska bo hos Maryam. Men missfallet och Saeeds närvaro får Maryam att bestämma sig för att återvända till Iran och sin barndoms by, Mazareh, där smärtsamma minnen väntar.
Upptakten är trevande, textens värld övertygar inte. Prosa måste ha en förmåga att övertyga sin läsare om att den fiktiva verkligheten är ”sann”, men jag ser först bara texten och den taffliga dialogen. Berättelsen blir inte till någon värld i mitt inre.
Underligt nog går Yasmin Crowther efter denna skakiga början från klarhet till klarhet. Maryam åker till Iran och därmed förflyttas berättelsetiden till Maryams ungdom, hennes förälskelse i engelsk poesi och den unge Ali som lär henne uttala orden ur ”Dover beach”. Berättelsen om den unga Maryam och den äldre Maryam varvas med berättelsen om dem som blivit övergivna i London: Sara, Saeed och Saras engelske far, Edward.

När Crowther blivit varm i kläderna är hennes prosa njutbart sparsmakad. Maryams försök att vara människa i en värld som bara ser hennes kön tecknas i nyanserade och kärnfulla färger. Den åldrade Maryams hemkomst och möte med sig själv och sin historia har inget påklistrat och smörigt över sig. Det är en berättelse som bär.
Historien om Sara och Edward handlar om en urminnes saknad. Maryam har levt sitt liv med dem och ändå aldrig varit riktigt där. Under hennes frånvaro går det upp för Edward att Maryam alltid levt ett viktigare liv inombords, med sina systrar, med Ali och i kampen för att smälta sorgen som hennes far orsakade när han valde familjens heder före den älskade dottern. Edward sörjer och saknar henne våldsamt, säljer huset och drar sig tillbaka från världen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons