Annons
X
Annons
X

Säkerheten försämras

Fler passagerare än någonsin reste med Stockholms tunnelbana förra året, enligt siffror från SL. Samtidigt visar en undersökning att färre än hälften av passagerarna är nöjda med trängseln. Ett problem som även påverkar säkerheten, menar fackförbundet Seko.

”Värst trängsel är det morgonen. Men det är ingenting mot när jag pendlade till Uppsala. Det var helt otroligt”, säger Teresa Perman som åker tunnelbana varje dag.
”Värst trängsel är det morgonen. Men det är ingenting mot när jag pendlade till Uppsala. Det var helt otroligt”, säger Teresa Perman som åker tunnelbana varje dag. Foto: SIMON PAULIN

TRÄNGSELN TVINGAR RESENÄRER STÅ FÖR NÄRA INKOMMANDE TÅG

Klockan är strax efter åtta på morgonen och första vågen av pendlare har precis lämnat Slussen. På perrongen står nu bara utspridda klungor med morgonpendlare. De flesta väntar på grön linje mot Åkeshov som enligt högtalarrösten står still i höjd med Skanstull. En buss anländer våningen under. Samtidigt susar röda linjen från city in på stationen. Perrongen fylls på nytt.

– Värst är trängseln om morgnarna och under säsongsskiftena, exempelvis mellan höst och vinter. Då ställer ju löven på rälsen till det för tågen, säger Terese Perman som varje dag reser från hemmet i Axelsberg till arbetet vid Sankt Eriksplan.

Hon är inte ensam om att varje morgon ambåga sig fram på perrongen. Siffror som SL tagit fram för SvD:s räkning visar att stationen vid Slussen har belagts med 10 000 fler påstigande passagerare per dygn sedan 2003. Trenden är densamma i stort sett hela Stockholm. Statistiken visar samtidigt att trängseln på tunnelbanan är större än någonsin och att färre än varannan passagerare anser sig vara nöjd med situationen.

Annons
X

Vi har slagit i kapacitetstaket på vissa sträckor vissa tider. I grunden beror det på bristande kapacitet i spårsystemen.
Björn Holmberg, stabschef på SL.

– Vi har slagit i kapacitetstaket på vissa sträckor vissa tider. I grunden beror det på bristande kapacitet i spårsystemen. Det försöker vi åtgärda dels med citybanan 2017 och dels med ett nytt signalsäkerhetssystem, säger Björn Holmberg, stabschef på SL.

– Jag har full förståelse för att det är fullt när det är som flest resenärer. Man får tillsammans försöka få det här systemet att fungera i avvaktan på avlastningarna. Vi får göra det vi kan med avlastande trafik, och man kanske får använda fantasin och söka alternativa resvägar eller skjuta på sin arbetstid en kvart hit och dit.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Enligt Carolin Evander, informationsansvarig för Seko tunnelbana, innebär ökningen att säkerheten försämras. Och värst är det delvis vid Slussen, T-centralen och Tekniska högskolan, menar hon. Stationer som står för några av de största ökningarna av passagerare de senaste åren.

    – Plattformarna i tunnelbanan är byggda på 1950-talet och är inte avsedda för så här mycket folk. Men i stället för att göra plattformarna bättre så ställer SL ut Selecta-automater och liknande som tar upp en massa plats, säger hon.

    Enligt Evander tvingar trängseln folk ut i det vita området vid kanten av spåret. Bortsett från rymligare plattformar tror hon därför att inglasade perronger, så kallade plattformsväggar, skulle kunna bidra till ökad säkerhet.

    – Vi har flera påkörningar där folk har haft kroppen utanför och har blivit påkörda för att deras axlar har varit utanför spårområdet. Det är ett vanligt problem som är betydligt vanligare än att folk blir påkörda och dör, säger hon.

    Bengt Carlsson, säkerhetschef på SL, menar att inglasade perronger är ett av de säkerhetsalternativ SL diskuterar.

    – Vi har tittat på olika delar, bland annat spårbeträdande larm som indikerar om någon faller ner på spåret, men det är idag inte ett tillförlitligt system. Det vi tittar på nu är i stället hur vi skulle kunna införa plattformsväggar, säger han.

    En av nackdelarna med att bygga plattformsväggar är kostnaden, menar Bengt Carlsson. Ett annat problem är att dörrarna på de nuvarande vagnarna inte är kompatibla med varandra.

    – De gamla tunnelbanevagnarna och de nya som kom på 1990-talet har inte dörrarna på samma ställe. Det här något som komplicerar då plattformsväggar förutsätter att tåget stannar på samma ställe varje gång. Där får man nu titta på hur vi ska hantera sådana saker. Det här är en stor investering och det kommer ta tid innan allt är klart.

    Annons
    Annons
    X

    ”Värst trängsel är det morgonen. Men det är ingenting mot när jag pendlade till Uppsala. Det var helt otroligt”, säger Teresa Perman som åker tunnelbana varje dag.

    Foto: SIMON PAULIN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X