Annons

Två år, åtta månader och tjugoåtta nätterSagolik Rushdie besegrar sin läsare

Foto: Dan Hansson

Stormar, terror, korruption, mord – katastroferna avlöser varandra i ett sagoepos som sträcker sig från 1100-talets Andalusien till dagens Manhattan och vår egendomliga samtid. Rushdie har en god blick för det löjliga hos människan och håller upp en skrattspegel över vår verklighet, skriver Kaj Schueler.

Publicerad

Den mångsidige Salman Rushdie har en särskild vurm för sagor och sagoberättande. Han berättar dem gärna för små i sina barnböcker, men även, som med senaste romanen, för stora. Som essäist och debattör är Rushdie stringent, skarp, logisk och rationell; hela tiden på tå. Berättelserna däremot ger honom andrum. Han får utlopp för en säregen fantasi, språklig lekfullhet, humor och skrivstundens infall som ibland är geniala, ibland rent plumpa. Här blir det övernaturliga naturligt.

Detta frodiga och ibland vildsinta berättande blev författarens signum redan med genombrottsromanen ”Midnattsbarnen” och återfinns även i ”Satansverserna”, som på grund av fatwan och tillhörande dödshot tvingade in Rushdie i en annan roll än historieberättarens.

Annons
Annons
Annons