Annons

Saabs anställda lockas med sprit och sexfällor

När it-säkerheten ökar tar angriparna till gamla knep för att komma över militära hemligheter. Det handlar om klassiska metoder som sprit, utpressning och honungsfällor. Det konstaterar Saabchefen Håkan Buskhe som aldrig använder sin bärbara dator utanför kontoret. Buskhe efterlyser också politiska beslut om nya ubåtar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ska Europas försvarsindustri samarbeta behövs också gemensamma regler om vapenexort, anser Saabs vd Håkan Buskhe.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild 1 av 5

Ubåten Gotland håller nu på att testas efter att ha byggts om och uppgraderats vid Kockums varv i Karlskrona.

Foto: Saab Bild 2 av 5

Saabs vd Håkan Buskhe behöver fler beställningar till Kockums.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 3 av 5

Saab har tidigare presenterat idéer om hur nästa generation korvetter kan se ut. Men det är högst osäkert om det blir fler ytfartyg. Bilden är skapad i dator.

Foto: Saab Bild 4 av 5

Så här kan det komma att se ut på insidan i de nya ubåtar, A26, som Saab just nu bygger till den svenska marinen. Bilden är skapad i dator.

Foto: Saab Bild 5 av 5

Ska Europas försvarsindustri samarbeta behövs också gemensamma regler om vapenexort, anser Saabs vd Håkan Buskhe.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild 1 av 1
Ska Europas försvarsindustri samarbeta behövs också gemensamma regler om vapenexort, anser Saabs vd Håkan Buskhe.
Ska Europas försvarsindustri samarbeta behövs också gemensamma regler om vapenexort, anser Saabs vd Håkan Buskhe. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Det är drygt åtta år sedan Håkan Buskhe tog över som vd för försvarsindustriföretaget Saab. Under den tiden har spänningen bara ökat i världen.

– När jag började hade vi en mer fredlig värld och det var många som köpte försvarsmateriel bara för att ha i förrådet. Så är det inte nu. De köper utrustning och är oroliga för att de snart ska behöva använda den, säger Håkan Buskhe.

Förändringen märks på många sätt. Kockums tillverkning av ubåtar och ytfartyg var till exempel på väg att läggas ned.

Under dramatiska former fick Saab så ta över Kockums och göra om det nedgångna varvet.

Men så svängde politikerna. De slog fast att ubåtar är ett extremt viktigt svenskt intresse. Under dramatiska former fick Saab så ta över Kockums och göra om det nedgångna varvet.

Annons
Annons

Ubåten Gotland håller nu på att testas efter att ha byggts om och uppgraderats vid Kockums varv i Karlskrona.

Foto: Saab Bild 1 av 2

Saabs vd Håkan Buskhe behöver fler beställningar till Kockums.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 2 av 2

Fast moderniseringen kostade mer än väntat och det senaste året blev det en mager rörelsevinst på under 200 miljoner kronor.

– Kockums är jätteviktigt för Sverige och kan över tiden bli en bra affär för Saab. Men lönsamheten är för låg och krasst ekonomiskt kan man förvänta sig mer av en sån här verksamhet, säger Håkan Buskhe.

1/2

Ubåten Gotland håller nu på att testas efter att ha byggts om och uppgraderats vid Kockums varv i Karlskrona.

Foto: Saab
2/2

Saabs vd Håkan Buskhe behöver fler beställningar till Kockums.

Foto: Johan Nilsson/TT

För Kockums ligger den stora utmaningen i att få fler beställningar, både från Sverige och utlandet. De beräkningar som gjorts talar också om att det finns en global efterfrågan på omkring 80 konventionella ubåtar de kommande åren.

Fast hittills har försöken att sälja till länder som Nederländerna, Polen och Kanada inte gett något resultat. Och för att hålla uppe kompetensen i Kockums behöver Saab nya beställningar.

– Kan vi få en beställning vart fjärde eller femte år på två till sex ubåtar, då är det rätt bra. Då kan vi ha en stabil produktion, säger Håkan Buskhe.

Vi gör allt vi kan för att skapa en exportintäkt men Kockums är mycket beroende av vad Sverige gör. För Saab är det ett stort åtagande att hantera Kockums.

Då blir förstås frågan hur många ubåtar Sverige tänker beställa. I försvarsberedningen sitter alla partier just nu och försöker ena sig om hur Sveriges försvar bör se ut framöver.

– Sverige tog ju tillbaka Kockums för att vi vill ha den nationella säkerhetsförmågan. Ska man ha den förmågan behövs också fler ubåtar och vi måste definitivt få fler order som leder till leveranser mellan 2025 och 2030.

Så ni måste få fler ubåtsbeställningar kring 2021?

– Ja, någonstans där, säger Håkan Buskhe.

Annons
Annons

Saab har tidigare presenterat idéer om hur nästa generation korvetter kan se ut. Men det är högst osäkert om det blir fler ytfartyg. Bilden är skapad i dator.

Foto: Saab Bild 1 av 1
Saab har tidigare presenterat idéer om hur nästa generation korvetter kan se ut. Men det är högst osäkert om det blir fler ytfartyg. Bilden är skapad i dator.
Saab har tidigare presenterat idéer om hur nästa generation korvetter kan se ut. Men det är högst osäkert om det blir fler ytfartyg. Bilden är skapad i dator. Foto: Saab

Ungefär i samma veva, kring 2022, behöver Kockums också få nya beställningar på ytfartyg. Där är det om möjligt ännu svårare att få exportorder.

Det snabbast växande området handlar om säkerhetslösningar.

Och ska man döma av det som läckt ut från politikerna verkar det inte bli några beställningar på nya ytfartyg från Sverige heller.

– Nästan varje land har sina egna varv och sina egna koncept. Vi gör allt vi kan för att skapa en exportintäkt men Kockums är mycket beroende av vad Sverige gör. För Saab är det ett stort åtagande att hantera Kockums, säger Håkan Buskhe.

Nu är det mycket mer i Saab än Kockums ubåtar och ytfartyg. Stridsflygplanet Gripen, skolflygplanet T-X och alla vapen från Saab Dynamics till exempel.

Efter reklamen visas:
Se piloten visa smarta Gripen E: ”Allt är nytt”

Fast det snabbast växande området handlar om säkerhetslösningar. Hur militären, myndigheter och företag med utrustning från Saab ska kunna skydda sig mot alla olika typer av attacker.

Som Håkan Buskhe ser det har Saab ett försprång på området eftersom bolaget självt är så utsatt för angrepp. Det handlar trots allt om ett företag som säljer det mesta av sina produkter till militären och därför måste få fram egna avancerade skydd.

Vi vet att det är folk som försöker avlyssna oss och komma in i mobilerna.

– Vi lägger miljarder varje år på säkerhetslösningar. Det är dyrt men jag ser det som en kvalitetsfråga, en investering, säger Håkan Buskhe som också för egen del fått anpassa sig till de ständiga angreppen.

Annons
Annons

Så här kan det komma att se ut på insidan i de nya ubåtar, A26, som Saab just nu bygger till den svenska marinen. Bilden är skapad i dator.

Foto: Saab Bild 1 av 1

Han bär aldrig med sig någon annan elektronik än mobilen och där finns nästan inget mer än några kontakter inlagda. Datorn är visserligen bärbar men får vara kvar på kontoret och viktiga samtal förs alltid i rum där mobiler är förbjudna.

– Även specialbyggda och krypterade mobiler har mikrofoner som kan styras och vi vet att det är folk som försöker avlyssna oss och komma in i mobilerna. Så vi utgår hela tiden från att det är så.

Har du e-post i mobilen?

– Ja, men vi skickar aldrig viktiga saker med e-post, säger Håkan Buskhe innan han kommer in på en riktigt intressant sak.

Vi måste inse att det nu handlar mycket om hur vi uppför oss, hur vi jobbar och hur vi sitter i baren och pratar.

Angriparna är oftast väldigt duktiga. Men när Saab höjt säkerheten kring it-system och olika anläggningar blir det svårt för angriparna att få ut information den vägen.

– Man ska inte vara naiv. Det finns ett intresse från främmande makt för vad vi gör och om man har så bra säkerhetssystem som Saab då finns det andra metoder att ta till.

Du menar andra metoder som direkt utpressning, sprit och honungsfällor (det vill säga sexfällor, reds anm) för att få tag på information?

– Ja, ungefär så.

Har ni märkt att de här klassiska spionmetoderna ökat?

– Ja, det kan jag säga att vi märkt. De riktar sig mot våra anställda, säger Håkan Buskhe och slår fast att det inte räcker med it-säkerhet för att skydda informationen.

– Det handlar också om beteendevetenskap, om att tänka på människan. Vi måste inse att det nu handlar mycket om hur vi uppför oss, hur vi jobbar och hur vi sitter i baren och pratar, säger Håkan Buskhe.

Fast det går förstås inte att komma ifrån de välkända riskerna med att någon utifrån tar sig in i systemen eller att det rentav finns inbyggda bakdörrar i delar som köps in.

– Det är därför vi bygger flygkontrollsystemet och hela flygelektroniken till Gripen på egen hand. Vi bygger till och med egna datorer för att få det säkert, säger Håkan Buskhe.

Så här kan det komma att se ut på insidan i de nya ubåtar, A26, som Saab just nu bygger till den svenska marinen. Bilden är skapad i dator.
Så här kan det komma att se ut på insidan i de nya ubåtar, A26, som Saab just nu bygger till den svenska marinen. Bilden är skapad i dator. Foto: Saab
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons