Annons

Axel Andersson:Så tog Homo sapiens ödet i egna händer

”Trancendence” är Gaia Vinces första bok efter den prisbelönade ”Adventures in the anthropocene” från 2014.
”Trancendence” är Gaia Vinces första bok efter den prisbelönade ”Adventures in the anthropocene” från 2014. Foto: Clara Molden/TT

Det var bemästrandet av elden, ordet, skönheten och tiden som fick mänskligheten att utvecklas till en kollektiv superorganism, menar vetenskapsjournalisten Gaia Vince i en ny bok. Frågan är vad priset är
för detta överskridande av våra naturliga befogenheter.

Under strecket
Publicerad

Under antiken kunde en död människa upptas bland gudarna. Främst var det hädangångna härskare som på så sätt apoteoserades, förgudades. I en av de kändaste legenderna försvann Roms förste kung Romulus i en storm över Marsfältet och återkom som guden Quirinus. Livius skrev långt senare om ett rykte att förgudandet av Romulus var ett försöka att dölja det faktum att de romerska senatorerna huggit ner honom och styckat kroppen. Historien om Romulus berättades ivrigt runt tiden för Caesars apoteos. Han var den förste romerske härskaren att bli divus, gud, sedan Romulus. Caesars karriär skulle handgripligen avslutas med kniv av senatorerna för att motverka hans oresonliga maktanspråk i denna världen. 

Det hände även att sittande makthavare upphöjde sig själva till gudomlighet, som Alexander den store. De levandes insisterande på gudomlig status kunde – i än större utsträckning än deras tyranniska koncentration av makt eller deras fienders maktövertaganden – tolkas som ett utslag av hybris. Samma skamliga övermod som Ikaros i den grekiska mytologin fått representera; han som inte lyssnade till varningarna och flög för nära solen. Tyrannen, den som ville ta makten och den egenmäktigt gudomlige bröt alla den kända maximen på Apollons tempel i Delfi: ”Inget i överdrift”. 

Annons
Annons
Annons