Så skulle svenska Pisa-resultatet egentligen bli

”Det handlar inte bara om elever som har exkluderats av bristande språkkunskaper”, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih.
”Det handlar inte bara om elever som har exkluderats av bristande språkkunskaper”, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih. Foto: Riksrevisionen, Henrik Montgomery/TT

Senaste Pisa-resultatet kritiseras för att vara missvisande – men hur skulle då ett ”verkligt” resultat se ut? En okänd faktor gör det svårt att ta reda på svaret: ingen vet varför exkluderingarna gjordes.

Under strecket
Publicerad
Sofia Sandgren Massih.

Sofia Sandgren Massih.

Foto: Riksrevisionen
Annons

När resultatet från den senaste Pisa-mätningen 2018 offentliggjordes visade det sig att Sverige låg över det internationella genomsnittet i samtliga tre ämnen. Resultatet var det bästa Sverige hade presterat sedan 2009.

Men under torsdagen offentliggjorde Riksrevisionen, som har i uppgift att granska statliga myndigheter och verksamheter, en granskningsrapport av Pisa-undersökningen 2018. Där framkommer att 681 elever exkluderades från att delta, vilket motsvarar 11 procent av de elever som hade valts ut för att skriva proven. Den tillåtna gränsen är 5 procent.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons