Annons

Dick Harrison:Så skulle ”slappt groggande” undvikas

Svensk idyll i Karlskrona skärgård.
Svensk idyll i Karlskrona skärgård. Foto: Jonas Forsberg/TT

Sportstugan uppstod som en reaktion mot överklassens sommarnöjen. Istället för avkoppling skulle den nya tidens sommarboenden befrämja frejdigt idrottande. Sen blev det som det blev.

Under strecket
Publicerad

Sportstugeutställning vid Stallmästaregården 1935.

Foto: SvD

Bildtext från 1957: ”Fru Alice Vidriksson, en idealisk hyresgäst sedan tio år tillbaka, i Mälarhöjdens tältstad.”

Foto: SvD

Lasse Dahlquist vid sin sommarstuga på Brännö, 1973.

Foto: Kamerareportage/TT

Med utlandssemestern utom räckhåll för de flesta av oss har sommarstugan – den egna eller den hyrda – seglat upp som ett intressant alternativ till att vanka runt i lägenheten, radhuset eller villan under semestern. Hur länge har vi hållit oss med sådana? Och hur svenskt är egentligen fenomenet?

Den sista frågan är lätt att besvara: det är inte alls svenskt. Idén med ett fritidshus på landet återfinns i åtskilliga nationer och har sedan länge utgjort integrerad del av det moderna välfärdssamhällets kultur. Se bara på tyskarnas Ferienhaus, norrmännens hytte och ryssarnas datja. Tanken på att lämna stadens hetta och larm över sommaren för att koppla av i ett bekvämt residens på lagom långt avstånd från hemmet kan beläggas redan för antikens räkning, åtminstone om vi håller oss till de rikas och mäktigas värld. Fenomenet som sådant är sannolikt lika gammalt som den bofasta kulturen överhuvudtaget.

Annons
Annons
Annons