Annons
X
Annons
X

Så skulle problem med skolvalet kunna lösas

De problem som finns när det gäller skolmarknaden bör mötas med politiska förslag som åtgärdar dem. I den här artikeln kommer vi med några förslag, till exempel lottning istället för kösystem till populära skolor. Det skriver skoldebattörerna Gabriel Heller Sahlgren och Karin Svanborg-Sjövall.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

REPLIK | FRISKOLOR

Efter tre kritiska program i SVT inom loppet av en vecka är nu bilden effektivt satt: friskolor diskriminerar, fuskar, och utgör ett generellt välfärdsproblem. Debattörer står på tur att få yla med vargarna. För de hundratusentals elever, föräldrar och lärare som har gjort ett aktivt val måste det vara en förkrossande upplevelse att i princip dagligen få sitt arbete nedskrivet och smutskastat från alla håll.

Ändå möts varje bredsida med tystnad eller harklingar. Framgångsrika friskoleentreprenörer vill av lätt insedda skäl inte förknippas med oseriösa aktörer. Många borgerliga politiker blandar ihop ett principiellt försvar av valfriheten med ett systemförsvar. Det är synd, för det stora legitimitetsproblemet ligger inte i den ideologiska konflikten om vinster, utan i problem med marknadens funktionssätt som beror på hur den är reglerad. Vill man göra något åt det måste man både veta vad som faktiskt är fel, och vilka värden som är viktigast att värna.

Först och främst: är valfriheten ett självändamål i skolan? Ur ett liberalt perspektiv måste svaret på den frågan vara jakande. Valfriheten innebär en maktdelningsmekanism mellan politik och individ, familj och samhälle. Men även om man inte håller med om detta måste man förstå att valfriheten aldrig kan utrotas i ett skolväsende. Forskning över hela världen visar att föräldrar som har råd flyttar närmare de bra skolorna när en strikt närhetsprincip råder. Frågan handlar alltså inte om valfrihet i sig, utan om hur vi kan se till att den kommer alla till del.

Annons
X

För det andra: är det sannolikt att den svenska skolans negativa resultatutveckling beror på friskolorna? Rent empiriskt tycks friskolesystemet vare sig ha varit den mirakelmedicin eller det rävgift som förespråkare respektive motståndare har påstått. Forskningen spretar, men det mesta tyder på att friskolekonkurrensen i grundskolan har varit övervägande positiv. Betydelsen av socioekonomisk bakgrund har inte ökat för elevernas resultat sedan 1980-talet; enligt vissa studier har den till och med minskat.

Men oavsett vilka effekter skolvalet har haft hittills är det nu dags att börja prata om vilka incitament marknaden skapar. Regeringen har tyvärr istället börjat detaljreglera marknaden – med krav på skolbibliotek och lärarlegitimation – trots att forskningen inte tyder på att sådana regleringar förbättrar resultaten. Vill vi förbättra skolmarknaden krävs bredare regleringar utifrån vilka beteenden och resultat vi vill ha.

Här är några förslag:

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Inför en nationell och differentierad skolpeng. Skolor ska inte ha incitament att föredra vissa elever över andra. Därför är det ett bra steg i rätt riktning att regeringen inför en lagändring som tydliggör att elevernas behov ska vara styrande för resursfördelningen. Dock verkar man lämna processen till kommunerna, vilket lämnar öppet för godtycklighet i hur differentieringen går till. Ingenting görs heller åt problematiken bakom den decentraliserade finansieringen av skolan. För att skärpa likvärdigheten i resursfördelningen bör både kommunala och fristående skolor finansieras statligt.

    • Se till att konkurrensneutraliteten faktiskt efterföljs. Att friskolor på många håll missgynnas ekonomiskt minskar sannolikheten för att framgångsrika aktörer etablerar sig i de socioekonomiskt utsatta områden där de kan göra den största skillnaden. Skolpengen måste dock fördelas lika oavsett huvudmannaskap, vilket till exempel inte har varit fallet i Malmö.

    • Inför lottning istället för kösystem och närhetsprincip som antagningsmetod när skolorna är översökta, både i de kommunala och fristående sektorerna. Lottning kräver troligtvis större möjligheter till skoltransport, men detta ansvar kan läggas på skolorna. Kostnaderna kan bakas in i differentieringen av skolpengen och skolor kan därefter fritt välja den organisation som anordnar transporten.

    • Förbättra informationssystemet och kvalitetsmätningarna inom skolan. Dagens informationssystem är extremt undermåligt, eftersom vi vet att betygen och provresultaten inte är likvärdiga mellan skolor. Detta måste åtgärdas, exempelvis genom att centralisera betygssystemet eller decentralisera antagningssystemet till högre utbildningsinstanser. Informationen bör samtidigt i större utsträckning visa hur bra skolorna är på att förbättra elevernas resultat och framtidsutsikter, snarare än hur begåvade eleverna är.

    Om problemet är att valfriheten omfattar för få kan inte lösningen vara att reservera den för ännu färre: de som kan och har råd att flytta. Ska den omfatta alla krävs marknadslösningar. Och för välfungerande sådana krävs i sin tur politiker som är villiga att analysera systemets incitament och reformera därefter.

    GABRIEL HELLER SAHLGREN

    forskningschef, Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

    KARIN SVANBORG-SJÖVALL

    projektledare för välfärdsprogrammet,Timbro

    Mer debatt om skolan:

    Läs även

    Föräldrar kan ringa mitt under lektionen svd.se Läsardebatt om raset i Pisa-undersökningen svd.se Het skolmarknad har svalnat svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X