Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Mordförpackningar. Omslag, titlar och kringmaterial till svenska pocketdeckare 1998-2011 Så skapas en svensk deckarsuccé

För inte så länge sedan talades det om författarens död, att bara texten spelar roll. Men för den svenska deckarboomen är det snarare omslag, titel och författarprofil som gör skillnad. Magnus Persson har läst en avhandling om framgångsfaktorerna som avgör böckernas öde.

Omslag
Omslag

Mordförpackningar. Omslag, titlar och kringmaterial till svenska pocketdeckare 1998-2011

Författare
Genre
Sakprosa
Förlag
Avdelningen för litteratursociologi
ISBN
9789198281910

283 s.

Omslaget till Karl Berglunds bok "Mordförpackningar" är onekligen läckert. Vid första anblicken ser det ut som vilken ny svensk deckare som helst, med blodstänk och allt. Men det obligatoriska hyllande recensionsutdraget upplyser om att författaren är ”deckargenrens supersociolog”, och i en skrikig gul cirkel står det med stora bokstäver att boken ”Innehåller register!”.

Bokomslaget illustrerar på ett ironiskt sätt innehållet, vilket alltså inte är en deckare utan del två av tre av en doktorsavhandling i litteraturvetenskap, där del två handlar om just bokomslag, eller för att vara mer exakt – ”Omslag, titlar och kringmaterial till svenska pocketdeckare 1998–2011”, som undertiteln lyder.

Berglund undersöker det som har kallats den svenska deckarboomen ur en mängd olika perspektiv. I den nya boken fokuseras hur de mest populära deckarna under en dryg tioårsperiod rent konkret har paketerats och designats. För att just designen blir en allt viktigare framgångsfaktor är en av författarens otvetydiga slutsatser.

Annons
X

Berglund går mycket grundligt tillväga. De 153 mest framgångsrika böckerna gås igenom utifrån fem perspektiv: framsidornas formgivning; titlar och undertitlar; recensionsutdrag, pressröster och blurbar; författartack och fiktionsförsäkringar; författarpresentationer, extramaterial och reklam. Det kanske låter nördigt och föga upphetsande, särskilt om man också betänker att Berglund sällan kommenterar deckarnas innehåll. Men avhandlingen bjuder på rafflande läsning för alla som är intresserade av framgångssagan om det svenska deckarundret och hur en allt mer kommersialiserad bokmarknad fungerar.

En flitigt anlitad formgivare berättar att det inte är ovanligt att omslagen beställs och görs innan skrivandet av själva berättelsen ens är påbörjat. Omslagens betydelse har alltså ökat på flera sätt, men bär också på en paradox. Det är viktigt att tydligt signalera att boken tillhör deckargenren, samtidigt som författarens originalitet också måste framgå. En populär metod för att uppnå det senare är att framhäva själva författarnamnet som varumärke genom ett unikt logotypliknande typsnitt och genom att hitta en konsekvent och anslående omslagsdesign om det gäller en bokserie.

En annan viktig framgångsfaktor är trovärdigheten. Här handlar det om att tacka experter som varit behjälpliga (poliser, rättsmedicinare med mera) och på andra sätt markera att boken bygger på grundlig och verklighetsnära research. En av Berglunds mest slående och beklämmande slutsatser rör den seglivade och könsstereotypa logik som verkar styra hur kvinnliga respektive manliga deckarförfattares böcker paketeras. De förstnämnda kopplas till vardag, familj och relationer, medan de sistnämnda framställs som pålästa, allvarliga och samhällskritiska. Liza Marklunds omslag leder tankarna till lättsam chic lit, medan Leif GW Persson med flera associerar till grävande och kritisk journalistik.

Det var inte så länge sedan som det i litteraturvetenskapliga kretsar betraktades som hippt att tala om författarens död. Den tiden är nu definitivt förbi. Intresset för självbiografier och autofiktion är rekordhögt. Och inom populärlitteraturen (och inte bara där) har författarvarumärket blivit en helt avgörande faktor för framgång och positionering på bokmarknaden. Som Berglund så koncist uttrycker det: ”Författaren är verkligen inte död – författaren är den nya texten”.

Annons

Omslag

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X