Annons

Industrin ber regeringen öka klimattempot

Om drygt 25 år ska Sverige vara fossilfritt. För att klara det kräver industrin att regeringen ökar tempot.

Organisationen Fossilfritt Sverige, med många tunga utsläppare, lägger fram en 27-punktslista inför regeringens kommande handlingsplan för klimatet.

Under strecket
TT
Publicerad

Ekobonus för järnvägen snabbar på, enligt Fossilfritt Sverige. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TTBild 1 av 2

Svante Axelsson, nationell samordnare för klimatinitiativet Fossilfritt Sverige, vill att regeringen ökar tempot i omställningen.

Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 2 av 2

Ekobonus för järnvägen snabbar på, enligt Fossilfritt Sverige. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TTBild 1 av 2

Svante Axelsson, nationell samordnare för klimatinitiativet Fossilfritt Sverige, vill att regeringen ökar tempot i omställningen.

Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 2 av 2
1/2

Ekobonus för järnvägen snabbar på, enligt Fossilfritt Sverige. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT
2/2

Svante Axelsson, nationell samordnare för klimatinitiativet Fossilfritt Sverige, vill att regeringen ökar tempot i omställningen.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Väldigt förenklat kokar punkterna ner till krav på förenklade och moderniserade regler och ekonomiskt stöd för att våga göra riskfyllda investeringar i oprövad teknik.

– I bästa fall får vi med en del punkter i klimathandlingsplanen, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen och nu samlar 400 företag och organisationer.

Senast 2045 ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det har riksdagen beslutat.

Industrin står för runt en tredjedel av de svenska utsläppen, så näringslivet är en viktig pusselbit för att klara klimatmålen. Tretton branscher med tunga utsläppare, bland annat cement-, betong- och stålindustrin, har redan tagit fram färdplaner för hur de ska få ner sina utsläpp. Men utan hjälp från politiken kommer det inte att gå, menar de.

Svante Axelssons budskap är att regeringen måste öka tempot. Redan under innevarande mandatperiod måste beslut fattas som gör att industrin kan börja bocka av i sina färdplaner.

– Det största hindret nu tycks vara tillståndsprocessen. Alla som vill göra goda investeringar i elektrifiering, i kabeldragning, i olika utbyggnader av industrier för att bli fossilfria, de fördröjs i den processen, säger Axelsson.

Annons
Annons

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) förstår företagens frustration, samtidigt som hon tycker att det i vissa fall måste få ta tid att utreda miljökonsekvenser av investeringar.

– Men regeringen vill absolut snabba på de här tillståndsprocesserna, säger hon.

– Vi står inför en historiskt stor utmaning att få bort fossila bränslen, att få ett hållbart samhälle, och det måste gå snabbt. Det är klart att det är väldigt frustrerande att en del av de här tillståndsprocessera kan ta åtta till tio år. Vi har inte den tiden.

En annan punkt på listan är att införa en ekoskatt på lastbilstransporter, som ersättning för dagens drivmedelsskatt. Den skulle kunna vara olika hög till exempel beroende på hur stora utsläppen är, när på dygnet transporterna görs och var i landet.

Därmed skiljer den sig från tidigare förslag på kilometerskatt och vägslitageavgift, som har kritiserats hårt från många håll.

– Det här blir mer träffsäkert. Det kan bli dyrare att köra lastbil i Stockholm och billigare i Jämtland. Själva poängen är att få en träffsäkrare skatt som gynnar glesbygd, som i dag inte kan få undantag. Men det kan också styra tekniken. Kör du med en ellastbil i Stockholm så får du väldigt låg skatt, kör du med en gammal diesellastbil blir det hög skatt, säger Axelsson.

Isabella Lövin vill inte binda sig för en specifik modell, men säger att regeringen och partierna bakom januariavtalet nu jobbar med att ta fram ett miljöstyrande system för tung godstrafik.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons