Martin Gustafsson:Öppna gränser räddade Europas viner från undergång

Mot slutet av 1800-talet såg Europas hela ­vinkultur ut att gå mot sin undergång, när odlingarna angreps av vinlöss. Stängda gränser kunde inte rädda de döende vinstockarna; tvärtom krävdes ett mer intimt gränsöverskridande än vad någon vågat föreställa sig.

Under strecket
Publicerad
Franskt vykort från sekel­skiftet 1900.

Franskt vykort från sekel­skiftet 1900.

Vinlus.

Vinlus.

Vinskörd, franskt vykort, tidigt 1900-tal.

Vinskörd, franskt vykort, tidigt 1900-tal.

Ympade vinrankor i St Emilion, Bordeaux.

Ympade vinrankor i St Emilion, Bordeaux.

Foto: Tim Graham/IBL
Annons

Vid världsutställningen i Paris 1867 var det självklart att vinet skulle ges en framträdande plats. En hel liten ö i Seine ­avsattes för ändamålet, med en paviljong där buteljer från världens alla hörn provades och jämfördes. I mitten av 1800-talet var vin Frankrikes näst största exportvara efter textilier. En sjättedel av bruttonationalinkomsten kom från den jästa druvsaften och en tredjedel av befolkningen hade på ett eller annat sätt sin utkomst av drycken. Årskonsumtionen per person var åtminstone 50 liter. En amerikansk besökare rapporterade att när man som utlänning besökte doktorn var standardrådet att börja dricka rödvin, gärna tre gånger om dagen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons