X
Annons
X
Erik Lennermark, Pernilla Wall och Steffan Lundberg tillbaka på Drottninggatan ett knappt år efter terrordådet.

Ögonblicket de aldrig glömmer fastnade på bild

Erik Lennermark, Pernilla Wall och Steffan Lundberg tillbaka på Drottninggatan ett knappt år efter terrordådet. Foto: Tomas Oneborg

Tre människor, främlingar för varandra, hjälper en svårt skadad kvinna vid terrordådet på Drottninggatan. De fastnar på en nyhetsbild tillsammans, ett fruset ögonblick i tiden. Men både vägen dit och deras mentala resa därifrån skiljer sig åt.

Strax ovanför korsningen Drottninggatan/Mäster Samuelsgatan flätas fyra liv samman inom loppet av en kameraexponering.

Det är Pernilla, rakryggad och med trött blick. Erik, fokuserad, med ett krampaktigt tag om en halvöppen första hjälpen-väska. Och Steffan – röd av kraftansträngningen, slutkörd i sin beige trenchcoat.

Erik Lennermark, Pernilla Wall och Steffan Lundberg tillbaka på Drottninggatan ett knappt år efter terrordådet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 11

Läkaren Pernilla Wall tillbaka på Drottninggatan ett år efter terrordådet. ”Jag lider nog mest av de här tankarna som fortfarande smyger sig in, vad som kunde ha hänt. Gjorde jag det bästa i den här situationen? Var det något jag hade kunnat göra annorlunda?”, säger hon.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 11

Den svarta läderväskan som Pernilla Wall kastade ifrån sig vid lastbilen blev kvar innanför polisens avspärrningar. Först några veckor efter dådet fick hon hämta ut den på polisstationen i Karlstad.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 11

Erik Lennermark var en av de första poliserna på plats efter att terrorlarmet gått ut. ”Jag ser det som tillfälligheter. Samtidigt är jag väldigt tacksam att jag var här, att jag fick möjlighet att vara med och hjälpa till. Man blir polis för att man vill vara med och göra skillnad.”

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 11

Steffan Lundberg på Drottninggatan ett år efter terrordådet. Han och familjen var i Thailand julen 2004 och överlevde den förödande tsunamin. ”Så jag är ju... lite bränd nästan. Jag tyckte att det skulle ha räckt ganska bra med tsunamin.”

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 11

Tillbaka i Värmland dagen efter terrordådet känner Pernilla Wall ett behov av att skriva av sig. Hon publicerar ett inlägg på sin Facebooksida som får stor spridning.

Foto: Pernilla Wall/Facebook Bild 6 av 11
Foto: Tomas Oneborg Bild 7 av 11

Expressens förstasida 8 april 2017. I efterhand har Pernilla Wall reagerat på att i stort sett all fokus ligger på Rakhmat Akilov – inte på offren. ”Det ligger så mycket fokus på honom, styrs och ställs efter honom. Hela rättegången håller rum i säkerhetssalar, varför då? För att skydda honom, men varför det?”

Bild 8 av 11

Erik Lennermark är som polis van vid ”blod och tragik”. ”Den delen känner man ju igen, men det här är absolut den största händelsen massmedialt och med det största skadeutfallet som jag varit med om. Så många skadade.”

Foto: Tomas Oneborg Bild 9 av 11

”Jag hoppas att vi gjorde någon skillnad för henne. På något sätt gjorde vi kanske det. Men det är fortfarande en väldigt overklig grej för mig, hela den dagen”, säger Steffan Lundberg.

Foto: Tomas Oneborg Bild 10 av 11

Sträckan som Pernilla Wall, Erik Lennermark och Steffan Lundberg bar den skadade kvinnan, enligt polisens förundersökning.

Foto: Polisen Bild 11 av 11
Annons
X
Annons
X
Annons
X