Så lyckades Finland med läskunnigheten

Finland lyfts ofta fram som ett föregångsland inom läskunnighet, inte minst har det synts i de senaste PISA-mätningarna. Katarina von Numers-Ekman, finlandssvensk läsambassadör, förklarar vad den finska skolan gör rätt.

Katarina von Numers-Ekman, finlandssvensk läsambassadör, utvärderar de finska skolframgångarna på Bokmässan i år.
Katarina von Numers-Ekman, finlandssvensk läsambassadör, utvärderar de finska skolframgångarna på Bokmässan i år. Foto: Cata Portin

I tre år har Katarina von Numers-Ekman arbetat för att få barn och unga att läsa i svenskspråkiga skolor i Finland. Hon har besökt över hundra skolor och bibliotek, föreläst för föräldrar som vill kunna stödja sina barns läsning och utbildat lärare om läsning, litteraturpedagogik och läsforskning.

Och så har hon träffat barn och ungdomar och pratat om läsning förstås.

Vad ser du för utmaningar för läsandet i dag?

– Barn och unga läser jättemycket hela tiden på sina mobiler och datorer, men tränar inte sina hjärnor i långsam djupläsning på samma sätt som förr. I framtiden behövs människor som både kan läsa snabba, snuttifierade texter på skärm och ta till sig innehållet i långa, svåra texter. Därför måste vi se till att det också finns tid och utrymme för läsning av böcker och tidningar både i hemmen och i skolan.

Grunden för goda läsfärdigheter och ett intresse för läsning och litteratur grundläggs under de tidiga barndomsåren, säger Katarina von Numers-Ekman, finlandssvensk läsambassadör. Foto: Anders Wiklund/TT

Vi måste arbeta för minska klyftan mellan de barn som får en massa högläsning både hemma och på förskolan och dem som nästan inte får någon högläsning alls.

Hur skapar man rätt förutsättningar?

– Grunden för goda läsfärdigheter och ett intresse för läsning och litteratur grundläggs under de tidiga barndomsåren. Man kan skapa så många roliga och utvecklande aktiviteter utgående från gemensamma läsupplevelser på förskolan, så det är synd om läsandet där bara fungerar som sömnmedicin inför vilan.

– Vi måste också arbeta för minska klyftan mellan de barn som får en massa högläsning både hemma och på förskolan och dem som nästan inte får någon högläsning alls.

I Finland har man fått höga poäng i läskunnighet i flera PISA-mätningar, vad beror det på?

– Faktorer som brukar lyftas fram är den höga nivån på vår lärarutbildning och vårt jämlika skolsystem. Finländarna har också länge varit mycket aktiva tidningsläsare och biblioteksbesökare. Men också här syns en nedåtgående trend gällande läsningen. Regionala och socioekonomiska skillnader påverkar läsandet i högre grad än tidigare och skillnaden mellan flickor och pojkar är stor. Antalet väldigt goda läsare är på toppnivå, men antalet riktigt svaga läsare ökar samtidigt.

På tal om skillnaden mellan flickors och pojkars läsförmåga, hur får man pojkar att läsa?

– De pojkar som är svaga läsare är ingen homogen grupp och därför är det svårt att komma på särskilda metoder som skulle passa just dem.

– Svaga läsare behöver, precis som andra, undervisning i hur olika textgenrer ska läsas och tolkas och lässtrategier som verktyg för sin förståelse. De behöver handledning i att hitta texter som handlar om sådant som intresserar dem och jobba med läsning på varierande sätt. Och framför allt träna sig i att sätta ord på sina läsupplevelser och diskutera texter med andra.

Vilka är de största skillnaderna mellan det svenska och finska skolsystemet?

– Jag listar några viktiga skillnader:

1) Lärarutbildningarna i Finland är populära, och mer akademiska än i många andra länder, och svåra att komma in på. Läraryrket verkar ha en högre status i Finland än i Sverige. Vi har inte alls samma problem med lärarbrist och hög procent obehöriga lärare som jag förstått att ni har i Sverige.

2) I Finland finns inga friskolor. De allra flesta skolor är kommunala och man kan i allmänhet tryggt förlita sig på att den egna närskolan är en bra skola. Så kallad "skolshopping" är mycket ovanligare i Finland än i Sverige. Vi har med andra ord ett förhållandevis jämlikt skolsystem.

3) Vi har ett allmänbildande gymnasium som avslutas med nationella studentexamensprov, vilket bidrar en hög och jämn nivå på undervisningen. De som vill skaffa sig ett praktiskt yrke går inte på gymnasiet, utan på det vi kallar yrkesskola.

Så kallad "skolshopping" är mycket ovanligare i Finland än i Sverige. Vi har med andra ord ett förhållandevis jämlikt skolsystem.

Tips på läsning?

– Inom facklitteratur: "Proust och bläckfisken: berättelsen och vetenskapen om den läsande hjärnan" av Maryanne Wolf (Bokförlaget Daidalos, 2012).

– En bra ungdomsbok av en finlandssvensk författare är "Maresi" av Maria Turtschaninoff (Schildts & Söderströms, 2014).

Katarina von Numers-Ekman, finlandssvensk läsambassadör, utvärderar de finska skolframgångarna på Bokmässan i år.

Foto: Cata Portin Bild 1 av 2

Grunden för goda läsfärdigheter och ett intresse för läsning och litteratur grundläggs under de tidiga barndomsåren, säger Katarina von Numers-Ekman, finlandssvensk läsambassadör.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X