Annons

Så löstes hieroglyfernas gåta

Tecknen hade förbryllat och trollbundit. Många var de som försökt sig på att tyda vad egyptierna egentligen menade med sina olika symboler – men utan framgång. Skrifterna var höjda i dunkel ända fram till en julidag 1798 i Rosetta, strax öster om Alexandria. Då stötte en spade emot något hårt under sanden.

Under strecket
Publicerad

Rosettestenen (även kallad Rosettastenen eller Rosettstenen) finns sedan 1802 att beskåda på British museum i London. Den är 75,7 cm bred och 112,3 cm bred.

Foto: MATIJA PODHRAŠKI.

Samma text, tre olika språk: Grekiska längst ner, i mitten demotiska och överst hieroglyfer.

Foto: AP

Jean-Francois Champollion (1790-1832)

Thomas Young (1773-1829)

När den franske officeraren Pierre-François Bouchard vid anläggningen Fort Julien strax utanför staden Rosette (Rashid) i Nilens delta den 25 juli 1798 fick höra att en av hans grävare hade stött på något hårt i marken, kunde han inte ana att fyndet skulle skriva om världshistorien. Det var ett spadtag som blottlade rötterna till världens äldsta civilisation.

För ur den torra marken grävdes fram en svart granithäll med märkliga tecken. Stenen var inte gammal, si så där 1800 år, det sensationella låg istället på ett lingvistiskt plan. Under lagren av smuts låg nyckeln till hieroglyfernas gåta. Pierre-François Bouchard skickade stenen till Institute National i Kairo.

Annons
Annons
Annons