X
Annons
X

Så lite rött kött bör du äta i veckan

Jordbruksverket väcker tanken om att lägga en extra skatt på kött av klimatskäl. Men finansministern gör tummen ned och tycker inte att skattesystemet är till för sådant.

TT
Uppdaterad
Publicerad
Foto: SCANPIX

Konsumtionen av kött ökar inte bara i Sverige utan även i EU och i världen totalt, konstaterar Jordbruksverket i rapporten ”En hållbar köttkonsumtion” som presenteras i dag. Där slås fast att västvärlden måste dra ner på köttätandet för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion.

Rapportförfattarna anser att man kan överväga att även andra livsmedel som ger stora utsläpp kan omfattas av en koldioxidskatt. Men de betonar att man inte ska underskatta svårigheterna med att genomföra en sådan skatt på ett effektivt sätt.

Rött kött anses inte bara ha negativ påverkan på miljön utan tros också öka risken för cancer. Den internationella cancerforskningsfonden WCRF har, i samarbete med systerorganisationen American Institute for Cancer Research (AICR), sammanställt dagens kunskap om vilken kost och vilka motionsvanor som ökar respektive minskar risken att drabbas för olika former av cancer.

Annons
X

Ett av de råd som ges är att inte äta mer än 500 gram rött kött i veckan, det vill säga kött av nöt, lamm eller gris. Processade charkvaror, som korvar och pastejer, kan med fördel slopas helt.

Att sluta äta rött kött helt och hållet finns det dock ingen anledning till. Rött kött innehåller både fullvärdigt protein, järn och andra näringsämnen. Det är alltså mängden det handlar om.

Rapporten tar upp möjligheten att införa en koldioxidskatt i konsumentledet baserad på hur mycket utsläpp som orsakas av kött.

Men finansminister Anders Borg (M) är inte särskilt intresserad av en ”köttskatt”.

– Jag tror man ska vara försiktig med hur man använder skattesystemet. Vi har en koldioxidskatt och den fungerar väl, säger Borg till TT och andra svenska journalister i Bryssel där EU:s finansministrar möts i dag.

– Vi ska göra en avstämning av klimatpolitiken efter 2015 och vi har redan nu sagt att vi är beredda att ta bort en del av de undantag som finns i koldioxidskatten, för det är bättre ju mer enhetlig den är. Att då ha någon särlösning på köttområdet, det tror jag inte är bra.

Den koldioxidskatt som Jordbruksverket föreslår ska baseras på schabloner för hur mycket växthusgaser som produktionen av exempelvis ett kilo nötkött och ett kilo kycklingkött ger.

Den svenska totalkonsumtionen av kött ökade med 33 procent mellan 1980 och 2010, till 85 kilo kött per person och år (räknat i slaktkroppsvikt). Populärast 2010 var griskött med 37 kilo, följt av nötkött med 25,7 kilo och fjäderfäkött med 18 kilo. Långt därefter kom vilt, får med mera, enligt rapporten.

Direktkonsumtionen av rent kött (färskt och fryst), den mängd som konsumenten köpte 2010, uppgick till 48 kilo per person och år samt 23,4 kilo charkuterivaror med mera och 10,8 kilo frysta produkter som innehåller kött.

Konsumtionen fortsatte att öka under 2011 medan utfallet för 2012 återstår att räkna ihop. Dock visar att senast tillgängliga statistik att konsumtionen av nöt- och griskött sjönk något i fjol, enligt verket.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se

Stockholm TT

Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X
Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X