Så lever arbetarna i Chiles koppar-boom

Chile är det latinamerikanska underbarnet. Ekonomin går som tåget och loket dras av landets råvara nummer ett, koppar. Världsmarknadspriset ligger högt och den kinesiska efterfrågan är stor. Allt fler chilenare drar norrut, för att bli en del av den chilenska kopparboomen. SvD Näringsliv har rest till boomens epicentrum, ökenstaden Calama, och träffat några av vinnarna.

Under strecket
Publicerad
Gruvan Gabriela Mistral i norra Chiles atacamaöken.

Gruvan Gabriela Mistral i norra Chiles atacamaöken.

Foto: FELIPE MORALES
Domingo Muñoz Reyes, 35 år, och hans fru Antonella Raggio Yracheta, 34 år, har stora förhoppningar om att deras äldsta son Vicente, 5 år, ska få komma in på någon av de bättre skolorna. Efter att levt i Calama i snart ett år vet de att det inte blir helt lätt, men att de i och med Domingos jobb som gruvingenjör på Codelco har vissa fördelar.

Domingo Muñoz Reyes, 35 år, och hans fru Antonella Raggio Yracheta, 34 år, har stora förhoppningar om att deras äldsta son Vicente, 5 år, ska få komma in på någon av de bättre skolorna. Efter att levt i Calama i snart ett år vet de att det inte blir helt lätt, men att de i och med Domingos jobb som gruvingenjör på Codelco har vissa fördelar.

Foto: FELIPE MORALES
Domingo Muñoz Reyes, 35 år, och hans fru Antonella Raggio Yracheta, 34 år, har stora förhoppningar om att deras äldsta son Vicente, 5 år, ska få komma in på någon av de bättre skolorna. Efter att levt i Calama i snart ett år vet de att det inte blir helt lätt, men att de i och med Domingos jobb som gruvingenjör på Codelco har vissa fördelar. I bakgrunden ser man gruvstaden Calama.

Domingo Muñoz Reyes, 35 år, och hans fru Antonella Raggio Yracheta, 34 år, har stora förhoppningar om att deras äldsta son Vicente, 5 år, ska få komma in på någon av de bättre skolorna. Efter att levt i Calama i snart ett år vet de att det inte blir helt lätt, men att de i och med Domingos jobb som gruvingenjör på Codelco har vissa fördelar. I bakgrunden ser man gruvstaden Calama.

Foto: FELIPE MORALES
Medan två män intensivt håller koll på fordens minsta rörelse via en skärm och kommunikationsradio håller Cristina Vega, 29 år, reda på vad fordonen gör under sina arbetspass. På en stor dataskärm bokför hon allt. När en bil stannar, varför, när den ska tanka, hur stor last den tar och hur snabbt den åker.

Medan två män intensivt håller koll på fordens minsta rörelse via en skärm och kommunikationsradio håller Cristina Vega, 29 år, reda på vad fordonen gör under sina arbetspass. På en stor dataskärm bokför hon allt. När en bil stannar, varför, när den ska tanka, hur stor last den tar och hur snabbt den åker.

Foto: FELIPE MORALES
Gruvarbetare vid gruvan Gabriela Mistral i norra Chile cirka en timme utanför staden Calama. Kopparplåtarna undersöks och klassas in i bra plåtar och utmärkta plåtar. De utmärkta går säljs dyrare.

Gruvarbetare vid gruvan Gabriela Mistral i norra Chile cirka en timme utanför staden Calama. Kopparplåtarna undersöks och klassas in i bra plåtar och utmärkta plåtar. De utmärkta går säljs dyrare.

Foto: FELIPE MORALES
Annons

Det är lunchpaus i gruvan Gabriela Mistral, i norra Chile. Utanför den gröna lunchbaracken vilar ett gäng gruvarbetare ut med kaffe och cigaretter. Förutom ett vitt plasttak skyddar ett tunt molntäcke något mot den starka solen. På en skylt står det att UV-strålningen är nio. Starkt solskydd förordas.

Bland gubbarna utanför baracken sticker Karina Ayala, 36 år, ut – ensam kvinna som hon är. Snart ska hon tillbaka till sin tankbil nere i gruvhålet. I tolvtimmarspass pumpar hon och en kollega ut vatten till kopparutvinningen. När de går av sitt pass går två andra på, och så håller det på i en oavbruten kedja. Brytningen av koppar i den i folkmun kallade Gabygruvan stannar aldrig.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons