Annons

Anders Burman:Så lätt kommer man inte undan Hegel

Man kommer inte undan Hegel – även om hela vår epok enligt Foucault sökte undfly honom. Mycket av den moderna filosofin kan ses som svar på de frågor som Hegel ställde. Frederick Beiser har skrivit en lättillgänglig introduktion till filosofen.

Under strecket
Publicerad

Det är få filosofer som är så misskända för att inte säga ökända som Georg Wilhelm Friedrich Hegel. Han har förknippats med totalitarism, preussisk ordning, stöveltramp. Men också med värsta sortens filosofiska (eller pseudofilosofiska) dunkelhet och obegriplighet. I Anders Wedbergs klassiska filosofihistoria, som kom i nyutgåva häromåret, avfärdas han som en mystiker som brast i logisk stringens och språklig klarhet och som inte förmådde skilja mellan känslouttryck och teoretisk framställning – ett omdöme som måste sägas vara typiskt för den analytiska filosofitradition som alltför länge dominerat den teoretiska filosofidisciplinen i Sverige.

Men trots att Hegels texter endast undantagsvis har diskuterats i filosofiska seminarier vid de svenska universiteten har det även här funnits de som intresserat sig för hans tänkande. Idéhistorikern Gunnar Aspelin och sociologen Joachim Israel närde på sin tid ett sådant intresse, och bland dagens forskare kan man särskilt nämna Carl-Göran Heidegren som på 80-talet ägnade sin sociologiska avhandling åt den unge Hegel och 1995 gav ut en imponerande kommentar till ”Phänomenologie des Geistes”. Detta storslagna verk från 1807 håller för övrigt nu på att översättas till svenska av Sven-Olov Wallenstein och Brian Maning Delaney. I höst kommer Wallenstein också ut med en översättning av inledningen till Hegels ”Estetik”. Som ett tecken på att intresset för Hegel tycks vara på uppåtgående kan man också uppfatta återupprättandet av Svenska Hegelsällskapet för några veckor sedan (se www.hegel.se).

Annons
Annons
Annons