”Så kan branden ge bättre krisberedskap”

Skogsbranden 2014 prövade hela samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Mycket fungerade bra, men det är ­också tydligt att det fanns brister, skriver Helena Lindberg och Jan Wisén. Flygbilden togs tidigare denna sommar, ett år efter branden.
Skogsbranden 2014 prövade hela samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Mycket fungerade bra, men det är ­också tydligt att det fanns brister, skriver Helena Lindberg och Jan Wisén. Flygbilden togs tidigare denna sommar, ett år efter branden. Foto: Claudio Bresciani/TT

Efter skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 pågår nu arbetet att se över och stärka samhällets kris­beredskap. Vi behöver beakta hela hot- och riskskalan – även krig – när vi bedömer åtgärds­förslagen, skriver Helena Lindberg och Jan Wisén, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under strecket
Publicerad
Helena Lindberg och Jan Wisén (MSB)

Helena Lindberg och Jan Wisén (MSB)

Foto: Sören Andersson, Hans Flyman
Annons

På fredag har det gått ett år sedan en gnista från en skogsmaskin startade det som skulle komma att bli den största och mest svår­hanterliga skogsbranden i modern tid i Sverige. Ett mer än 13 000 hektar stort skogs­område i Västmanland eldhärjades. En människa omkom, några skadades, många räddades under dramatiska former. Branden totalförstörde ett stort antal bostäder och andra byggnader, och hotade under en period såväl tätorten Norberg som världsarvet Engelsberg. Ungefär 1 000 personer och närmare 2 000 tamdjur evakuerades.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons