Annons
X
Annons
X
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Så hamnade stadens centrum på en åker

Att flytta handeln till en åker är en enkel lösning. Men stadskärnan får ta smällen. Efter de senaste årens stora satsningar på externhandel vill nu flera kommuner dra i bromsen.

Detta är alltså det Sverige vi byggt de senaste årtiondena. Köplador i plastbelagd plåt. Hav av p-platser på utplanad och asfalterad gammal jordbruksmark. Billiga hus på billiga tomter för bilburen handel.

En blågul vimpel vajar i den ljumma vinden utanför en grå shoppinglåda på Torps köpcentrum. Torp, en knapp mil från Uddevalla, är ett av Sveriges största externhandelsområden. Här åker man bil mellan butikerna. Och på många sätt är det en typisk, svensk vardagsmiljö.

Sett till volym så har mycket av 2000-talets byggande handlat om just detta. Mellan 2000 och 2014 fördubblades handelsytan i svenska köpcentrum och handelsområden. Ofta handlade det om storskaliga shoppingområden på en åker.

Butiker slår igen. Kanske ersätts de av nagelstudios, gym och kaféer.

Vissa städer har släppt fram externhandelsområden som blivit lika stora som, eller större än, stadskärnan.

Det har naturligtvis fått konsekvenser för stadslivet. I många mindre och mellanstora städer, från Lund till Västerås och Sundsvall, ser man hur centrum utarmas. Butiker slår igen. Kanske ersätts de av nagelstudios, gym och kaféer.

Höstsolen lyser över torget i Uddevalla. På en bänk sitter Inger Gillberg-Carlsson, som avslutar lunchrasten med en glass. Septemberdagen är varm, stadsmiljön är mysig. Uddevalla har mycket att yvas över; här finns både en fjord och en å, här finns ett stiligt torg och en charmig blandning av hus från olika tider. Men det är många tomma butiker i stan.

Inger Gillberg-Carlsson tittar mot en stor, igenbommad butikslokal vid torget.

– Det är alltid tråkigt när man ser tomma butiksfönster. Och det räcker inte att mäklare, restauranger och kaféer flyttar in. Handeln har ju alltid varit viktig för staden.

Handeln är grundläggande för staden. Den ger folkliv, och den drar med sig andra etableringar. Beslutsfattarnas prioriteringar när det gäller handel får stor betydelse för staden.

Åker man runt i Sverige ser man tydligt hur externhandeln priorierats på senare år.

”Stadskärnorna ser ut att förlora matchen mot externhandeln”, skriver Rudolf Antoni tf vd på Fastighetsägarna Göteborg och ordförande i Svenska stadskärnors forskarråd, i en rapport. Han konstaterar att handelns utflyttning inte kompenseras av nya verksamheter.

Möjligen sprider sig nu något av eftertankens kranka blekhet i landets kommuner. Det skrivs policydokument om att prioritera stadskärnorna och bromsa externhandeln.

Och möjligen sprider sig nu något av eftertankens kranka blekhet i landets kommuner. Det skrivs policydokument om att prioritera stadskärnorna och bromsa externhandeln.

Rudolf Antoni tycker att han märker av en förändrad attityd bland många kommunala beslutsfattare.

– Det är ingen rocket science. Det är väl helt enkelt att man börjar se konsekvenserna av tidigare fattade beslut. Ta en sådan stad som Uddevalla. Där har man till en början satsat allt på den externa handeln, och det leder ju till att stadskärnan går på knäna.

Rudolf Antoni tillägger att externa handelsplatser inte per automatik är av ondo. Det finns viss handel som lämpar sig mycket bra för externa lägen.

[object Object]
Många butiker har lämnat Citygallerian i centrala Uddevalla. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Köpcentrum vid en motorväg, med gratis parkering, passar också vårt bilburna samhälle. Det passar handelns önskemål om rationella och storskaliga lösningar. Det passar fastighetsinvesterares önskemål om snabbt och okomplicerat byggande.

Externa köpcentrum är dessutom synonymt med jobb. Många kommuner har sagt ja till externetableringar i förvissningen att de ska leda till viktiga arbetstillfällen och skatteintäkter. Det blir en tävlan mellan kommuner, där den som får handelsetableringen på sin sida kommungränsen ser sig som vinnare.

Men den egna stadskärnan får ofta ta smällen. Utbyggnaden av externa köpcentrum är dessutom svår att få ihop med Sveriges höga svansföring när det gäller hållbart samhällsbyggande.

– Det är lite av ett motsatsförhållande, säger Gunilla Magnusson (MP), ordförande i Uddevalla samhällsbyggnadsnämnd och kommunfullmäktiges hållbarhetsberedning när hon ska förklara hur åratals satsningar på Torp rimmar med kommunens hållbarhetsarbete.

Vi befinner oss högt uppe i Uddevalla stadshus, som symboliskt nog ligger mitt emellan stadskärnan och Torp. Utanför fönstret ser vi hamnområdet med de gamla dockorna. På ett bord ligger en stor karta över kommunens mark- och vattenanvändning. Här blir det tydligt hur stort Torp fått växa; Uddevallas externa köpcentrum är nu flera gånger större än stadskärnan.

Det blir en tävlan mellan kommuner, där den som får handelsetableringen på sin sida kommungränsen ser sig som vinnare.

För att förstå utvecklingen i Uddevalla måste man backa till varvskrisen på 1980-talet. När varvet lades ned kunde ett externt köpcentrum med ett stort upptagningsområde framstå som räddningen.

Handlarna i centrum protesterade naturligtvis. Men den norske affärsmannen Arild Aaserud fick klartecken för att bygga Torp.

Efter invigningen 1991 har handelsplatsen, enligt känt mönster, byggts ut och byggts ut.

Sortimentet har också ändrats enligt känt mönster. Om tonvikten först låg på volym- och lågprishandel så finns här i dag alla upptänkliga kedjebutiker; affärer som H&M, Body Shop och Vero Moda har lämnat centrum och flyttat till Torp. Tiggarna finns här. Systemet har bättre utbud än Systemet i stan. Det är här man hamnar när man åker Swebus till Uddevalla.

2014 flyttade även turistbyrån hit; den pittoreska fjordstaden Uddevalla placerade alltså sin turistbyrå i en anonym shoppinglåda, granne med Rusta. Inne i stadskärnan hade paradgatan Kungsgatan drabbats av butiksdöden. I folkmun talade man om ”Ödevalla”.

Det räcker med några sökningar i Bohusläningens arkiv för att inse att uddevallaborna länge varit bekymrade över sin stadsmiljö. ”Väck en stad som somnat innan det är för sent”, var rubriken på en krönika i juni 2013 som handlade om en nedåtgående spiral för centrum.

Till och med Arild Aaserud, mannen bakom Torp, tycker i dag att Uddevalla kommun varit för dålig på att ta till vara sitt centrum.

Uddevallas kommundirektör Peter Larsson och Gunilla Magnusson (MP), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, i Uddevalla stadshus. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Arkitekten Måns Tham, som med ett stipendium från Konstakademien gjort en studie av ett antal externhandelsområden i Sverige, tycker att Uddevalla är det kanske mest cyniska exemplet på vad externhandel kan innebära för en stad.

I en essä i senaste numret av tidskriften Arkitektur beskriver han vilka konsekvenser satsningarna på storskaliga, externa köpcentrum fått för det svenska stadslandskapet. Han menar att det är en utveckling som på ett paradoxalt sätt fått pågå utan mer djupgående diskussion.

– Man kan ha tusen seminarier om hur man ska bygga tätare och mer hållbara städer. Kommunerna tävlar om att locka till sig den kreativa klassen och man träffas i Almedalen och pratar om den hållbara staden. Och samtidigt så har vi de här projekten som hela tiden flyger under radarn.

Måns Tham konstaterar att städer av olika slag, från mindre orter som kämpar med avfolkning till en välmående universitetsstad som Lund, har dragits med i vurmen för externhandel.

– I början säger man kanske att det bara ska vara för sällanköpshandel. Ibland beskrivs det som ett nödvändigt ont, ungefär som att man måste ha ett industriområde i en stad.

För att förstå utvecklingen i Uddevalla måste man backa till varvskrisen på 1980-talet.

Att bygga för externhandel är på många sätt enkelt. Det är betydligt lättare att slänga ut ett köpcentrum på ett gärde, där det knappast finns några boende eller andra sakägare, än att bygga i mer centrala lägen.

– Man river inte något som har något värde, och på sin höjd är det någon lokal naturskyddsförening som kan klaga, säger Måns Tham som i sin essä beskriver hur fastighetsutvecklare, politiker och tjänstemän slipper många jobbiga konflikter när de satsar på stora stadsutvecklingsprojekt långt från det synliga, gemensamma stadsrummet.

För fastighetsutvecklarna är det dessutom mycket billigare att bygga på ett gärde än i en befintlig stadsmiljö. Markkostnaden är lägre, logistiken blir enklare, kraven på arkitektonisk kvalitet sjunker och intresseorganisationerna blir färre.

”Få bryr sig i planeringsskedet men alla påverkas av resultatet”, skriver Måns Tham. Samtidigt kan beslutsfattarna väja för en större fråga – frågan om hur de gamla stadskärnorna ska utvecklas och vitaliseras. Det är en svår fråga som nu blir allt mer akut för kommuner som ser tomma butiker i centrum. E-handelns utveckling, som leder till att den fysiska handeln minskar, gör också att många kommuner måste skaffa sig en strategi för var man vill ha sin handel och sina mötesplatser.

Östersunds kommun antog nyligen, i bred politisk enighet, en handelspolicy som slår fast att stadskärnan ska prioriteras. Landskrona säger nej till externhandel i sin nya översiktsplan. Och i Uddevalla finns en ny samhällsbyggnadspolicy som slår fast att kommunen inte ska medverka till ytterligare utveckling av den externa handelsverksamheten.

För fastighetsutvecklarna är det mycket billigare att bygga på ett gärde än i en befintlig stadsmiljö.

Nu ska kommunen satsa sin kraft på centrum ”som plats för handel och mänskliga möten”.

– Att ha en attraktiv stadskärna tror jag är viktigt för både kommunens och medborgarnas självkänsla, säger Patrik Petré, chef för kommunens strategiska planering.

Vi är tillbaka i Uddevalla stadshus, där Patrik Petré tillsammans med några politiker och tjänstemän tittar på kartan över kommunens mark- och vattenanvändning.

– Mycket pengar och prio har lagts här, säger han och lägger handflatan över Torp.

Han konstaterar att kommunen gjort stora investeringar i infrastruktur på Torp. Patrk Petré flyttar handflatan till stadskärnan, vid Byfjordens inlopp. Nu ska fokus ligga här.

Det handlar både om upprustning av gatumiljön och ett nytt badhus i centrum. Men framför allt finns det nu en plan för centrums utveckling, som nyligen klubbats av kommunstyrelsen. Den innebär att Uddevalla ska bygga bostäder i centrala lägen vilket ska ge mer liv i stadskärnan och öka underlaget för centrumhandeln.

– Det är ju ändå kommunens hjärta, säger miljöpartisten Gunilla Magnusson.

– Det är jättetrevligt att gå på stan, det är en behaglig känsla. Det är inte alls samma känsla som att gå 700 meter på Torp, säger moderaten Carin Ramneskär.

Alla i rummet är överens om att Torp varit viktigt för kommunen, och gett kommunen etableringar som aldrig skulle varit aktuella i stadskärnan. Men nu gäller det, som man säger här i rummet, att få till en bättre balans mellan centrum och periferi.

– Vi har kommit till ett läge när det måste hända något. Folk vill ju ha ett levande centrum. Och min uppfattning är att vi är i något av ett turn around nu. Från att ha varit lite på nedgång så vänder det nu. Om fem år kommer nog vår centrumkärna att uppfattas betydligt annorlunda, säger kommundirektören Peter Larsson med övertygande röst.

Han utesluter inte att även kommunledningen kommer att flytta in till centrum. Det finns ett utredningsförslag om ett nytt stadshus mitt i stan, vilket naturligtvis skulle ha symbolisk betydelse.

Turistbyrån, som 2014 placerades i en köplada ute på Torp, har för övrigt redan flyttat tillbaka in till Uddevalla.
– Jag tror att människor upplevde det som lite ologiskt att den låg där ute, säger Peter Larsson kortfattat.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 12

Torps köpcentrum i Uddevalla kommun.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 12

Plåtfasad på Torp.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 12

Efter invigningen 1991 har Torp byggts ut flera gånger, och sortimentet har breddats. I dag finns här alla upptänkliga kedjebutiker.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 12

Många butiker har lämnat Citygallerian i centrala Uddevalla.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 12

Uddevallas kommundirektör Peter Larsson och Gunilla Magnusson (MP), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, i Uddevalla stadshus.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 6 av 12
Bild 7 av 12

Torget mitt i Uddevalla, med tomma butiksfönster.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 8 av 12

Uddevallaborna har länge varit bekymrade över utvecklingen i centrum.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 9 av 12

Uddevalla har en charmig stadskärna, med både fjord och å. Men mycket av vardagslivet har flyttat till Torps köpcentrum.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 10 av 12

Många kommuner ser nu att stadskärnorna får betala priset för de senaste årens satsningar på externhandel.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 11 av 12

Efter att ha gjort stora investeringar i externhandeln drar Uddevalla kommun i bromsen. Nu ska kommunen prioritera centrum.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 12 av 12
Annons
X