Annons

Karin Westin Tikkanen:Så fasades bildningen ut ur läroplanen

Skolgången byggs idag på andra premisser än gångna generationers föreställningar om såväl utbildning som bildning.
Skolgången byggs idag på andra premisser än gångna generationers föreställningar om såväl utbildning som bildning. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Höstens debatt om Skolverkets syn på historieundervisningen visar att kvalificerad utbildning och bildning inte längre går hand i hand. När utbildningen instrumentaliseras riskerar värdet av det livslånga lärandet att nedprioriteras.

Under strecket
Publicerad

Vad ska barnen egentligen lära sig i skolan? Den frågan har under hösten debatterats livligt på åtskilliga debattsidor sedan Skolverket i september presenterade sina nya förslag på läroplaner för grundskolan. Just ämnet historia blev särskilt debatterat, i och med att Skolverket föreslagit att all historia före år 800 skulle strykas ur läroplanen för grundskolan. Reaktionerna blev stora. ”Utan antikens historia i läroplanen riskeras Sveriges konkurrenskraft”, skrev Handelshögskolans rektor Lars Strannegård i en debattartikel i DN, och signalerade på samma gång ett uttalat bildningsfokus som ett led i en kommersiellt gångbar högre utbildning.

Men centrala begrepp riskerar att stryka på foten även i åtskilliga andra ämnen. Så har till exempel Hans Albin Larsson, professor i historia och utbildningsvetenskap, kommenterat förändringarna i läroplanerna för religionsvetenskap och geografi, där teman som kristendom och minoriteter minskar eller lyfts bort helt. Många har också opponerat sig mot nedbantningen av ämnet svenska. ”Skolverket vill byta skönlitteraturen mot pekpinnar och praktisk litteratur”, skrev Jonas Thente på DN Kultur.

Annons
Annons
Annons