Annons

Yukiko Duke:Så blev te en stor sorg för Carl von Linné

Teälskare i Wuyishan i Fujian-provinsen i södra Kina håller en teceremoni i det fria. I denna del av Kina bedrev holländare på 1600-talet handel med människor som talade min-kinesiska. Därför tog de den min-kinesiska beteckningen på den nya drycken – teh – med sig till Europa.
Teälskare i Wuyishan i Fujian-provinsen i södra Kina håller en teceremoni i det fria. I denna del av Kina bedrev holländare på 1600-talet handel med människor som talade min-kinesiska. Därför tog de den min-kinesiska beteckningen på den nya drycken – teh – med sig till Europa. Foto: Zhang Guojun/AP

Handel sprider inte bara varor utan också ord. Den har lärt människor världen över att dricka te – och alla kallar drycken ungefär samma sak. Men i Myanmar, tidigare Burma, som låg utanför Sidenvägens rutt, heter te något helt annat.

Under strecket
Publicerad

Njuter du månne av en kopp te medan du läser din SvD? Då är du i gott sällskap. I många länder i Europa, Mellanöstern och Asien inleder människor dagen med en stärkande kopp av växten Camellia sinensis blad. Oavsett om det är grönt, rött, gult, svart eller vitt te de dricker, kallar de sin dryck ”te”, ”cha” eller ”chai”. Genom att ta reda på vilken benämning som används, kan den kulturhistoriskt intresserade i de flesta fall spåra teets väg till landet ifråga.

Av allt att döma började te först att odlas och drickas i Kina. Vid en utgrävning av Han-kejsaren Jings (188 f Kr–141 f Kr) grav i Xi’an hittade arkeologerna 2016 världens äldsta teblad, torkade enligt konstens alla regler för att kunna brygga te på. Länge var teet en exklusiv vara, förbehållen de övre samhällsklasserna i Kina. Men på 400-talet e Kr inleddes en allt större kommersiell odling, vilket gjorde att tedrickandet spred sig i det kinesiska samhället. Den växande efterfrågan och allt större produktionen banade väg för produktutveckling. Olika sätt att behandla teet på – för att få fram nya smaker – utvecklades i rask takt.

Annons
Annons
Annons