Annons
X
Annons
X

Så vände skolan de dåliga resultaten

Elevflykt och låga resultat var S:t Olofsskolans verklighet för tre år sedan. Idag har skolan kö och goda resultat. Ständig koll på skolforskningen och tidiga stödinsatser tillsammans med hög lärartäthet, ligger bakom vändningen.

(uppdaterad)
Skolresan Sverige
På Sankt Olofsskolan i Sundsvall har man rastverksamhet med fritidsledare som ser till att alla barnen mår bra på rasten, bland annat Gottfrid Grubb som spelar kickball
På Sankt Olofsskolan i Sundsvall har man rastverksamhet med fritidsledare som ser till att alla barnen mår bra på rasten, bland annat Gottfrid Grubb som spelar kickball Foto: MALIN HOELSTAD

S:t Olofsskolan i Sundsvall var nedläggningshotad. Allt fler elever sökte sig till andra skolor och ekonomin var i botten.

Resultaten var svaga, 38 procent godkända på de nationella proven i årskurs 3.

När Carina Cederholm tog över som rektor 2011 insåg hon att elevantalet var tvunget att öka rejält, annars skulle skolan dräneras på pengar. Och för att kunna göra skolan bättre, var det just pengar som behövdes.

Annons
X

Hon gav sig ut i förskolorna för att marknadsföra skolan, till personal och föräldrar. Förskolepedagogerna erbjöds att vara med på lektionerna för att se hur man jobbade. De fick vara med på förskoleklassens nya matematikverkstad och såg hur de nya elevernas kunskaper utvärderades.

Målet var att få minst 60 nya barn. Men föräldrar tittar på skolresultat. Och för att få dem att välja S:t Olofsskolan måste resultaten upp.

Intensivstöd på två till tre veckor till de elever i årskurs två och tre som behövde stöd, sattes in omedelbart.

Det infördes organiserad läxhjälp på fritids.

**Och så gjorde **Carina Cederholm det kanske svåraste. Hon satte sig med var och en av de 54 anställda och frågade ”vad tycker du att du kan bidra med” och till slut: ”vill du vara här?”.

– Jag hittade åtta personer som egentligen inte ville vara här som jag hjälpte att hitta andra tjänster. Pedagogerna spelar roll. Jag har många pedagoger här som gör ett fantastiskt jobb, men vi behövde också influenser utifrån.

Nya pedagoger handplockades och lärartätheten höjdes. 2011 fanns drygt 50 pedagoger på skolan. Idag är antalet 63, plus 14 klassresurser.

I höst kommer det att finnas 46 elever och fyra lärare i årskurs 1 - utöver det tillkommer fritidspersonal, klassresurser och lärare i svenska som andraspråk.

Carina Cederholm gjorde också en enkätundersökning hos både lärare och elever, när det gällde bedömning och kunskapsmål. Hon frågade eleverna om de visste vad som skulle bedömas och om de visste hur läraren skulle följa upp deras kunskaper.

Svaret var, nej, det visste de inte. De svarade också att lärarna inte hade några förväntningar på dem.

När lärarna svarade på samma fråga så var svaret: vi har höga förväntningar på eleverna.

– Vi var tvungna att börja kommunicera tydligt, exakt vad vi förväntar oss att de ska klara och hur det ska följas upp. Och det ska vara oavsett vilken social bakgrund eleven har, säger Carina Cederholm.

Strax innan hon drog igång sitt förändringsarbete hade Sundsvalls kommun dessutom gjort S:t Olofsskolan till en så kallad forskarskola, där alla pedagoger gick en 15-poängskurs (motsvarande en halv termins heltidsstudier) i aktionslärande, att utvärdera sin undervisning, vid Karlstad universitet.

Kunde man vända resultaten vid en skola som S:t Olofsskolan, med många elever med svag socioekonomisk bakgrund och runt hälften av eleverna med ett annat språk än svenska hemma, ja då skulle det gå överallt, resonerade kommunen.

Nu är kursen avslutad, men satsningen på forskning fortsätter. På skolan är lärarna uppdelade i så kallade lärgrupper, utifrån ämne. Mattelärarna är för sig, fritidspedagogerna för sig. Och varje lärgrupp har en gruppledare som är ansvarig för att ta reda på ny forskning och sprida den till gruppen.

Det finns också två utbildningspedagoger som på 20 procent av sin tid helt fokuserar på att leta ny forskning.

Alla rikskonferenser inom olika områden, matematik, fritidspedagogik, åker personalen på - och Carina Cederholm. En rektor måste vara nära kunskapen, resonerar hon.

Skolans forskningsfokus gjorde också att man kom i kontakt med genrepedagogik, ett sätt att arbeta systematiskt med svenskan i alla ämnen (Läs mer om genrepedagogik från SvD:s besök vid Knutbyskolan i Rinkeby).

Carina Cederholm kallar den nya pedagogiken en framgångspärla.

– Efter bara ett år såg vi resultat hos eleverna. Det våra elever behövde var att stärka språket. Och det är inte bara våra internationella elever som har ökat sin måluppfyllelse med hjälp av det, det är alla elever, säger Carina Cederholm.

Klockan är lunchdags. En efter en äter eleverna färdigt och tar del av någon av rastaktiviteterna. I en del av skolgården har en grupp elever samlats för att spela kickball, en sparkande variant av brännboll.

Upplägget är ungefär detsamma på fritids - tydliga, uppstyrda aktiviteter, något eleverna själva har beslutat, gör att färre elever hamnar utanför än om det bara är fri lek. Även fritids genomgick en förändring då för tre år sedan. Idag är personaltätheten högre och fritidspedagogerna lägger mer tid att vara med på raster och fritidsaktiviteter och mindre som lärarstöd i klassrummet.

– Eleverna är hela tiden med i planeringen, vad vi ska göra, hur vi är mot varandra, vad vi ska lära oss. Till hösten ska de till exempel utveckla sitt ledarskap, något de själva har analyserat fram, säger Anna Hallgren, fritidspedagog och läransvarig för fritidsgruppen.

Dessutom har även fritids ett lärfokus, enligt Anna Hallgren.

– Eleverna ska kunna säga vad de lär sig på fritids.

Skolan vet vad som krävs – ska vi sätta fart nu? | SvD svd.se
Annons
Annons
X

På Sankt Olofsskolan i Sundsvall har man rastverksamhet med fritidsledare som ser till att alla barnen mår bra på rasten, bland annat Gottfrid Grubb som spelar kickball

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X