Martin Lagerholm:Så blev själen en fråga för jolmig nyandlighet

”Det antropomorfa skåpet” av Salvador Dalí (1936).
”Det antropomorfa skåpet” av Salvador Dalí (1936). Foto: ©Salvador Dali. Foundation Gala-Salvador Dali/Bildupphovsrätt, Stockholm

Hur kan det komma sig att själen inom den kliniska psykologin för bara ett hundratal år sedan var en central faktor, medan den idag inte längre ens tycks vara en legitim beteckning? En ny bok granskar hur själslivet kom i kläm mellan religion, psykologi, filosofi, dikt och vetenskap.

Under strecket
Publicerad
Annons

Vissa vill gärna tro att den väger 21 gram, andra att den bara är en tröstefull omskrivning av psyket. Den har placerats såväl i magen och hjärtat som i tallkottkörteln och det limbiska systemet (”känslohjärnan”), utgjort ett omistligt emblem inom konsten och religionen, och avfärdats som nonsens av neuropsykiatrin. Men om det inte är i själen vi har ont – när och om vi nu har det, när knopparna brister – var är det då? Eller manifesterar sig själen, denna svårdefinierbara och gäckande storhet, kanske helt enkelt när, var och hur vi själva behagar? I så fall befinner vi oss med detta relativistiska antagande långt ifrån de religiösa lärornas urgamla tanketraditioner och idéer om själens odödlighet och slutliga förening med Gud eller det gudomliga.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons