Annons

Så blev polsk riksdag synonymt med kaos

Votering i Polens riksdag 2017.
Votering i Polens riksdag 2017. Foto: Czarek Sokolowski/AP

”När man talar om stormiga möten som bara utmynnar i oreda och kaos används ofta termen ’polsk riksdag’. Varför? Hade polackerna ovanligt bråkiga parlamentsförsamlingar?”

Under strecket
Publicerad

Svar: nej, men riksdagarna hade svårt att komma till resultat. Bakgrunden är att söka i den försvagning som den polska kungamakten upplevde under senmedeltiden och renässansepoken. Under 1400-talet, som utrikespolitiskt medförde stora framgångar för det polska riket i de många krigen, inte minst mot Tyska orden, växte den militärt viktiga högadelns inflytande på kungens bekostnad. I syfte att skapa en motvikt började kungarna gynna lågadeln, szlachta. Denna var mycket stor och omfattade flera procent av befolkningen.

År 1454 accepterade kungen att inte besluta om nya skatter om inte szlachta gav sitt godkännande på regionala stormöten, så kallade sejmiki. Därtill kom att adelsmännen gynnades ekonomiskt. Pestepidemierna hade skonat stora delar av landet, och jordbruket expanderade. Mot slutet av 1400-talet och under 1500-talet utnyttjade de polska stormännen Västeuropas växande spannmålsbehov till att öka produktionen och införa livegenskap. Till skillnad från i Västeuropa fanns inget rikt nationellt borgerskap som kungamakten kunde alliera sig med, eftersom städernas patriciefamiljer mestadels var utlänningar, huvudsakligen tyskar.

Annons
Annons
Annons