X
Annons
X
Recension

DJ-liv. Historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm Så blev klubb kultur

Den en gång i tiden så bespottade dj-kulturen förtjänar att få sin historia berättad på djupet. I "Dj-liv" skriver Anna Gavanas och Anna Öström om ett halvsekel då Stockholms klubbliv blomstrade, och hur kulturen förändrades i och med kvinnornas inträde i dj-båset.

Anna Öström och Anna Gavanas.
Anna Öström och Anna Gavanas. Foto: Charlotte Hall

Ingenting kan bättre utmärka den totala avsaknaden av en kultur med mening eller estetisk medvetenhet än stroboskop över en rörlig massa på ett diskotek. Ungefär så skrev den postmoderna kulturkommentatorn Jean Baudrillard i början av 1980-talet. Bredden på angreppen på diskotekfenomenet, eller vad vi idag snarare skulle benämna klubbkultur, var förkrossande.

För det var inte bara den akademiska världen som rasade, och det var heller inget nytt under diskokulan. Enligt den svenska proggrörelsens forum Musikens Makt lät discjockeyn bli att tala om djupa saker, krävde låg lön och konkurrerade ut livebanden, samtidigt som de giriga klubbägarna blandade ut ölen med vatten och premierade ondsint, amerikansk musik: "Klubbägarna har för sig att publiken bara vill höra topplistemusik och låtar med tryck, ofta dålig soulmusik. Det har hänt att jag försökt spela progressiva låtar med till exempel svenska grupper, men då har det blivit ett jäkla liv", skriver en av diskons antagonister i nummer 1/1973 av Musikens Makt.

Anna Öström och Anna Gavanas.

Foto: Charlotte Hall Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X