Michael Azar:Så blev Frankrike ­jihadisternas mål

Är det religionen, den sociala utsattheten, jihadistisk propaganda, historiska oförrätter eller den identitetspolitiska polariseringen som ligger bakom framväxten av den franska islamismen? Allt detta måste beaktas om vi vill förstå utvecklingen, visar två nya böcker.

Under strecket
Publicerad
Kravallpolis i en Strasbourg-förort i samband med upploppen 2005.

Kravallpolis i en Strasbourg-förort i samband med upploppen 2005.

Foto: Christian Lutz/AP
Gilles Kepel och Olivier Roy.

Gilles Kepel och Olivier Roy.

Foto: AOP
Annons

Frankrike, år 2015: ett sorgens år. Det börjar med blodbadet i januari på Charlie Hebdos redaktion i Paris och slutar med massakrerna på Bataclan och andra platser i november i samma stad. Så många frågor som måste ställas: Varifrån kommer detta hat? Varför drabbar det landet just nu? Vilken betydelse har islam – mördarnas religiösa hemvist – i allt detta? Och hur ska man förhindra att terrorn splittrar den franska nationen inifrån?

Intellektuella har debatterat saken i radio­program, i tv-soffor, i romaner och i essäer. Perspektiven är många och tonen ofta gäll. De mest ­intressanta inläggen brukar inbegripa någon form av nationell självrannsakan. En sådan ansats gör sig särskilt gällande i två nyligen utkomna böcker: ­Gilles Kepels ”Terreur dans l’Hexagone. Genèse du djihad français” (Terror i Frankrike. Uppkomsten av den franska jihadismen; Gallimard) och Olivier Roys ”La peur de l’islam” (Rädslan för islam; Éditions de l’Aube). Författarna delar nämligen en gemensam utgångspunkt: ingen av dem tror att islam i sig kan förklara våldsamheterna, av den enkla anledningen att ingen religion i världen av egen kraft viskar i människornas öron hur de ska tänka och handla. Det är alltid människor som talar och ­agerar i en religions namn – och därför måste man undersöka de framställningar av islam som är i omlopp, vilka som ligger bakom dem och de sammanhang som möjliggör deras spridning och attraktionskraft. Islam av igår och idag kan inte förstås bortom de intensiva tolkningsstrider som rasar mellan de grupper som försöker göra bruk av den. På en ideologisk nivå handlar striden ytterst om vad islam är – och om vad som utmärker en rättrogen muslim. Både Kepel och Roy visar hur denna strid är sammanflätad med ekonomiska och politiska förhållanden på såväl lokal som global nivå.

Annons
Annons
Annons