Annons

Torbjörn Elensky:Så blev egennyttan vår tids ledstjärna

I vår strävan efter framgång och njutning står moraliska idéer som dygd, skam, ära och skuld mest bara i vägen. I sin bok ”Power, pleasure and profit” beskriver den brittiske historikern David Wootton hur det gick till när den personliga lyckan blev viktigare än allt annat.

Under strecket
Publicerad

Adam Smith lanserade idén om ”den osynliga handen”, att en individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för kollektivet.

Bild 1 av 1

Adam Smith lanserade idén om ”den osynliga handen”, att en individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för kollektivet.

Bild 1 av 1
Adam Smith lanserade idén om ”den osynliga handen”, att en individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för kollektivet.
Adam Smith lanserade idén om ”den osynliga handen”, att en individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för kollektivet.

Den unge jakobinen Saint-Just sade i ett tal i Nationalförsamlingen 1794, mitt under skräckväldets blodigaste år, att ”lycka är en ny idé i Europa”. Vad kan han ha menat med det? Lycka har väl alltid funnits, och människan har väl alltid strävat efter den? Men drar man lite i saken visar det sig att ”lycka” inte är så enkelt som det i förstone kan verka. I fransk politisk teori förekom den inte före 1751, och den amerikanska konstitutionens betonande av människans pursuit of happiness som en rättighet, dessutom central, var en ny tanke. En tanke som revolutionärerna tolkade om till att handla om konfiskation av egendomar för utdelning till välförtjänta patrioter, det vill säga trogna revolutionärer.

Annons
Annons
Annons