Så blev arvet efter 500 procents ränta

Under strecket
Publicerad
Annons

På måndag är det exakt tio år sedan den svenska reporäntan höjdes till 500 procent. Riksbankschefen Bengt Dennis meddelade med en sammanbiten min att han tänkte försvara den svenska kronan till varje pris.
Räntan blev osannolika 500 procent och förhoppningen var att spekulationen mot kronan skulle upphöra. Så blev det naturligtvis inte. När marknadens vargar fått blodvittring släpper de inte taget. Drygt två månader och flera krispaket senare släpptes den svenska kronan att flyta fritt. Svenska politiker och ekonomer fick ge upp sin tro på en fast växelkurs. En övertygelse som växt fram efter ett antal devalveringar under de tidigare decennierna. Men när den svenska ekonomin går i otakt med den internationella - i det här fallet genom en högre inflation - går det inte att parera med höjd ränta. Marknadens tryck på att justera kronans värde blir för stort.

I efterhand har många aktörer medgett att de borde givit upp kronan tidigare. Den höga räntan - som snart sänktes ned mot en tvåsiffrig nivå - var skadligt hög för näringslivet och husägarnas boendekalkyler. Dessutom fortsatte penningplacerare att sälja kronor. Riksbanken och Riksgäldskontoret har räknat ut att försvaret av kronan kostade 25 miljarder kronor eller 3 000 kronor per skattebetalare. Andra beräkningar talar om kostnader uppåt 100 miljarder kronor.

Annons
Annons
Annons