X
Annons
X

Så äter vi 2050

Vad äter vi år 2050? Finns hamburgarna kvar? Står frukostflingorna fortfarande på bordet? Äter vi bara närproducerat, eller får vi färsk 3D-mat direkt ur en maskin som liknar dagens kaffeautomat? SvD:s Henrik Ennart försöker skönja framtidens kostvanor.

**Mat designad ”bara för dig”**  
Redan i dag vet vi att våra genetiska anlag inte är särskilt rättvist fördelade. En del tål till exempel spannmål bra medan andra går upp i vikt direkt. En förklaring är att vi tillhör olika folkgrupper som i dag är uppblandade men som en gång hade gemensamt geografiskt ursprung. Därför har vi under århundraden anpassats till lite olika dieter. Vårt genetiska arv kan också tala om vilka kroniska sjukdomar vi är mest mottagliga för, och vad det är som just vi behöver skydda oss lite extra mot. Experterna som ingår i enkäten pekar på att kunskaper om genetik kommer att ha mångdubblats år 2050 och att maten då kommer att kunna anpassas efter vår individuella genetiska typ. Följden är att allergier, fetma, diabetes, hjärtsjukdomar liksom cancer och alzheimer till stor del kan undvikas. Dagens dieter kommer att ses som trubbiga, primitiva och mycket oprecisa föregångare. Den individanpassade maten kommer att kunna ge mätbara resultat i realtid på exempelvis blodsocker och blodfetter som vi, enligt några av framtidsprognoserna, kan läsa av på det som då ersatt dagens smarta mobiler. Vi kommer inte ens att tänka på det som individanpassad mat, vi kommer bara att äta.
**Mat designad ”bara för dig”** Redan i dag vet vi att våra genetiska anlag inte är särskilt rättvist fördelade. En del tål till exempel spannmål bra medan andra går upp i vikt direkt. En förklaring är att vi tillhör olika folkgrupper som i dag är uppblandade men som en gång hade gemensamt geografiskt ursprung. Därför har vi under århundraden anpassats till lite olika dieter. Vårt genetiska arv kan också tala om vilka kroniska sjukdomar vi är mest mottagliga för, och vad det är som just vi behöver skydda oss lite extra mot. Experterna som ingår i enkäten pekar på att kunskaper om genetik kommer att ha mångdubblats år 2050 och att maten då kommer att kunna anpassas efter vår individuella genetiska typ. Följden är att allergier, fetma, diabetes, hjärtsjukdomar liksom cancer och alzheimer till stor del kan undvikas. Dagens dieter kommer att ses som trubbiga, primitiva och mycket oprecisa föregångare. Den individanpassade maten kommer att kunna ge mätbara resultat i realtid på exempelvis blodsocker och blodfetter som vi, enligt några av framtidsprognoserna, kan läsa av på det som då ersatt dagens smarta mobiler. Vi kommer inte ens att tänka på det som individanpassad mat, vi kommer bara att äta. Foto: CHARLIE RIEDEL/AP

**Befolkningsökning, **sinande naturresurser och klimathot är utmaningar som utan tvekan kommer att ge avtryck på våra tallrikar. Om vi ens äter på tallrikar år 2050?

**Mat designad ”bara för dig”** Redan i dag vet vi att våra genetiska anlag inte är särskilt rättvist fördelade. En del tål till exempel spannmål bra medan andra går upp i vikt direkt. En förklaring är att vi tillhör olika folkgrupper som i dag är uppblandade men som en gång hade gemensamt geografiskt ursprung. Därför har vi under århundraden anpassats till lite olika dieter. Vårt genetiska arv kan också tala om vilka kroniska sjukdomar vi är mest mottagliga för, och vad det är som just vi behöver skydda oss lite extra mot. Experterna som ingår i enkäten pekar på att kunskaper om genetik kommer att ha mångdubblats år 2050 och att maten då kommer att kunna anpassas efter vår individuella genetiska typ. Följden är att allergier, fetma, diabetes, hjärtsjukdomar liksom cancer och alzheimer till stor del kan undvikas. Dagens dieter kommer att ses som trubbiga, primitiva och mycket oprecisa föregångare. Den individanpassade maten kommer att kunna ge mätbara resultat i realtid på exempelvis blodsocker och blodfetter som vi, enligt några av framtidsprognoserna, kan läsa av på det som då ersatt dagens smarta mobiler. Vi kommer inte ens att tänka på det som individanpassad mat, vi kommer bara att äta.

Foto: CHARLIE RIEDEL/AP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X